Familjen Lovel ). Roman af H. E. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl. Clarisssa lät höra ett plötsligt utrop som i nästa ögonblick förvandlades till ett gällt anskri. Två män brottades vildt i dörröppningen under en minut. Derefter föll den ene turgt och slog hufvudet mot dörrposten samt blef liggande raklång med det likbleka ansigtet vändt upp mot taket. Denne var George Fairfax. Clarissa kastade sig på knä bredvid den utsträckta gestalten. — George! Georgo! utropude hon medlidsamt. Det var första gången hon någonsin uttalat hans dopnamn utom i sina drömmar, men i detta ögonblick af ryslig ångest kom det öfver hennes läppar lika naturligt som om det varit hennes vanliga tilltalsord till honom. — George! George! utbrast hon åter lutande ner hufvudet för att närmare betrakta det bleka ansigte, som blott otydligt kunde ses i rummets svaga belysning; derefter tillade hon i en ton som uttryckte ännu djupare qval: Han är död! Åsynen af den knäböjande gestalten, ljudet af den klagande, medlidsamma rösten gjorde Daniel Granger nära nog vansinnig. Han fattade sin hustru vid armen och drog henne upp från hennes knäböjande ställning med en ingalunda mild hand. — Ni har dödat honom, sade hon. — Jag hoppas det. All den vrede som legat förborgad i denne mans na) Forts. fr. N:o 3.