Göteborgsposten – 27 december 1871, sida 2

slog en motion i syfte, att församlingen skulle, räknande på en fullt lika tillämpning af lagen, öfvergå till dagordningen. General Cissey, krigsministern, sade, att Ranc några dagar förut kallats ioför krigsrätten, som förklarade intet skäl till bans åtalande finnas. Slutligen föreslog hr Paris en motion, som förklarade, att församlingen, sedan den hört hr Dufaures och general Cisseys förklaringar och räknande på ett strängt iakttagande af rättvisan, öfvergick till dagordningen, hvilken motion antogs med stor majoritet både af venstern och centern, Hr Thiers emottog häromdagen det af talrika medlemmar ur reformerta kyrkan åtföljda protestantiska konsistoriet från Paris, hvilket begärde sammankallandet af en protestantisk synod. I sitt svar på denna framställning tackade Thiers konsistoriets president för de i hans tel innehållna uttryck af aktning och förtroende. Ilan sade sig vara öfverväldigad af arbete och ofta äfven at bekymmer, och han förmådde endast hålla sig uppe genom hoppet om att ega alla rättsinnade mäns sympati. Han sade sig icke tillhöra något parti och ifrade endast efter att kunna afhjelpa Frankrikes alla olyckor. I hänsyn till protestantisk gudsdyrkan, sade han sig skola för visso upprätthålla den religiösa friheten i hela dess omfaitning. och 1 det ban gjorde så, npptyllde han blott önskan hos en ofantlig majoritet. Under det han lemnade sitt bifall till synodens sammankallande, ordade han om nödvändigheten af moralisk och materiel fred för Frankrike, och han uppmanade allvarligt deputationen att inleda sitt nu återställda privilegium om sammarkallandet med ett snabbt lösande af de frågor, som under de sista få åren uppstått bland de franska protestanterna. — Bedraga ej alla tecken, skall en protestantisk synod i Paris gifva fart åt liknande, öppna reformationssträfvanden i den protestantiska kyrkan, som de hvilka nu förmärkas inom den romersk-katolska och gå ut på den kristna lärans återställande till sin ursprungliga enkelhet och renhet, befriad från sin senare tillkomna konstigt hopflätade dogmbyggnad.