Göteborgsposten – 20 december 1871, sida 1

säkerhet kan anslås sammanlagdt till mins 150,000 rdr. Då likvisst äfven arbetet å dess: båtar påbörjades af hr Carlsund alldeles fö sent, kunde de icke å utsatt tid blifva färdiga trots forceradt arbete, hvadan plikten för för. dröjd leveraas uppgår till omkring 20,000 rdr. Då det är kändt att dessa båtar erhållits för högst betydligt billigare pris än de vid någon annan mekanisk verkstad kunnat bekommas, har Svithiodsbolagets aktier, ännu innan ångbåtarne lemnat någon synnerlig inkomst, stigit med omkring 50 4. På en för ett bolag i Westervik af hr Carlsund byggd ångbåt Solid (med 40 håstars maskin) förlorade verkstadsbolaget öfver 50,000 rdr, och räkenskaperna visa att på 11 särskilda ångfartygsoch maskinbeställningar, kontraherade af hr Carlsund, har verkstadsbolaget under 1870 äfven gjort förlust, fastän till mindre belopp; men det är klart, att då under en period med rik tillgång på beställningar, sådana arbeten öfvertagas hvilka så bedrifvas att de icke lemna någon arbetsvinst, en stor förlust derigenom skall uppstå på verkstadsetablissementet, såsom en industriel anläggning betraktad. Då jag i ett föregående bref omnämnt de obehag och förluster som Motalabolaget redan fått vidkännas för maskineriet å ångkorvetten Balder, anser jag mig nu endast böra erinra, att hr Carlsund åtog sig, med vetskap om sin öfverlägaenhet, att loverera ett maskineri som skulle utveckla större kraft och hastighet än rjösörvaltningen primitivt fordrat; att när dessa vilkor icke uppfylldes, besigtningsmännen underkände maskineriet; att hr Carlsund, ehuru dertill uppmanad, icke kunde uppgifva några ändamålsenliga åtgärder tiil felaktigheternas afbjelpande, enär den fläkt eom i maskineriet anbringades ej medförde åsyftad verkan, hvilket ock hr Wallenberg förutsade i Andra kammaran, då han yttrade att icke ens i vår tid, då maskintillverkningen dock gjort så stora framsteg, är det möjligt släktaktram sjuhundra hästkrafter. Om det nu lyckas Motala verkstad, att på sätt vederbörande föreslagit, förändra maskineriet och försätta det i antagligt, fastän icke i kontraktsenligt skick, så aflöper denna förändring icke för en min. dre kostnad än omkring 50,000 rdr, som blir Motalabolagets förlust jemte det förverkade vitet uppgående till öfver 80,000 rdr. Till egendomligheterna i hr Carlsunds metod att ensam ordna arbetena vid Motala torde äfven kunna räknas att han stundom åtagit sig stora beställninga-, uppgående ända till 100,000 rdrs värde, utan att kontrakter derom upprättades, Till nämnde belopp åtog sig hr Carlsund för ett bolags räkning leverera ångsartyget Baltzar von Platen; men något kontrakt derom uppgjordes icke. Då ångbåten blifrit färdig och vid pass fyra månader varit i gång befanns maskinen så bristfällig, att provisorisk reparation måste verkställas och nu fordrar det bolag som eger fartyget att kostnadsfritt erhålla en nya ångmaskin. Denna fråga är icke uppgjord, och tvisten är svårlöslig, då ingen handling finnes som upplyser hvad hr Carlsund åtagit sig åstadkomma. En handlande i Motala inköpte ångbåten Westergötland och beslöt att å den låta verkstalla åtskilliga förändringar, hvilka hr Carlsund åtog sig att utföra till ett bestämdt pris; men något kontrakt upprättades icke, När arbetet någon tid fortgått fick tartygets egare veta, att den bestämda kostnadssumman redan var öfverskriden, IIr Carlsund utsatte då ett nytt pris, som icke skulle ötverskridas; men när fartyget sedan blef färdigt uppgick kostnadsräkningen till ett vida högre belopp. För att komma i besittning af fartyget nödgades emellertid egaren liqvidera räkningen, men anmälde förhållandet för bolagsstyrelsen, då tvisten sålunda bilades att i den omnämnda ångbåten skulle en ny ångmaskin insättas som Motalabolaget skulle bekosta. För rysk räkning byggde hr C. en mindre ångbåt, som äfven aflemnades. Men lenna affär hade så uppgjorts, att ingen liNid erhållits och för båtens reklamerande nöter den svårigheten, att intet kontrakt föreinnes. På förslag af hr Carlsund inrättades för lera år sedan en sparbank, hafvudsakligen fsedd för verkstadspersonalen vid Motala. Boaget förband sig att på de insatta medlen detala ränta och sparbanken stod helt och ället under dess stiltares — hr Carlsunds — illsyn och sköttes länge väl af den antagne äkenskapssöraren; men för några år sedan ntogs en annan räkenskapsförare som åtnjöt r Carlsunds obegränsade förtroende. Några r förflöto, då genom en tillfällighet hr C:s ppmärksamhet blef fästad på nödvändigheten tt kontrollera de summariska uppgifter på