Göteborgsposten – 15 december 1871, sida 1

— I ;—— ma om en möjlighet som skulle göra moderns namn till en skam för denna lilla varelse! Mr Granger red för att möta sin arkitekt på utsatt ställe, och sedan han gjort upp sina angelägenheter med denne, tog han hemvägen genom Holborough. Hans väg förde honom just förbi det hotell der George Fairfax tagit in. Det hände sig så att i samma ögonblick mr Granger red förbi, steg mr Fairfox uppför stora trappan till hotellet och trädde in — trädde in med minen af att bo der, tyckte mr Granger. Och likväl hade han sagt att han var på besök hos en vän. Mr Granger red sakta förbi hotellets hufvudbyggnad till en port som ledde till stallet och innanför hvilken on stalldräng befann sig. Han stannade utanför och vinkade mannen till sig. — Det var en herre som gick in i hotellet nyss, sade han, såg ni honom? — Ja, sir, jag såg honom. Mr Fairfax, han eom skulle ha gift sig med lady Laura Armstrongs syster. — Bor han i huset, vet ni det? — Ja, sir, hen kom förliden qväll ifrån London. Skall jag lemna honom ert kort, sir? — Nej tack, Giles; jag vill ej besöka honom i efMermiddag. Jag önskade blott bli fullt säker på min sak. Farväl. Han red vidare. Hvad var meningen med den osanniog George Fairfax sagt honom? Hade den någon betydelse som det kunde intressera honom att utforska? Det var minst sagdt underligt — underligt nog för att göra mr Granger ganska missmodig under hemvägen.