Göteborgsposten – 14 december 1871, sida 2

2 2—— sz VU ej 300,000 man, såsom hr Thiers sagt, utar blott 150 å 160,000 man, så att man, om der aktiva tjensten varar i tre år, icke bar 900, 000 utan blott 450,000 man. under vapen. Hr Thiers behandlas högdraget af det klerikala bladet ÅUnivera, som är belåtet med, att hr Thiers krupit till korset: majoriteten skall nu ha makten i sina händer. Bladet har alltid sagt, att om majoriteten blott vill, så skall hr Thiers nog bli beskedlig och snäll. Man kan häraf draga den slutsatsen, att hr Thiers ställning måste bli ytterst svår, ty det är knappast antagligt, att medlemmarne af majoriteten skola afstå från sina fordringar, och han skall nu i sin konflikt med densamma icke längre ha den allmänna meningen för sig, hvilken deremot skulle stått vid hans sida, om han genast, i trots af majoritetens stämning, fordrat regeringens och församlingens forflyttving till Paris samt konstitutionela reformer. Under 1870 uppgick utförseln från Frankrike af varor till Storbritannien till ett värde af 37,607,514 p. sterl., det högsta belopp den nått något år. Införseln från Evgland till Frankrike deremot uppgick samma år till 11,643,139, ett belopp som endast öfverträffats under åren 1866 och 1867. Komiten för undersökning af händelserna d. 18 Mar har sedan längre tid sin berättelse om densamma färdig, och den väntas snart framlagd för nationalförsamlingen. Man tänker upprätta en krigsakademi, inför hvilken officerare ur staben skola undergå examen, för att vinna befordran. Times telegrafkorresp. i Paris vederlägger en i tidningarna synlig uppgitt om en tvist, som skulle ha egt rum mellan Thiers och hertigen af Aumale. Ninisteriela förändringar omtalas. S:t Marc Girardin säges skola efterträda Jules Simon, som församlingens majoritet ej kan tåla. Derjemto skola krigsministern Cissey och justitioministern Dufaure afgå. Journal des Dåbats gillar dessa ändringar. Landeck, delegerad från centralkomitän i Paris till Marseille, har till -Times insändt en artikel, hvari han förklarar den i Marseille skjutne Cråmienx oskyldig till de gerningar, för hvilka han blifvit anklagad, dömd och dödad. Landeck säger, att han sjelf och ingen annan begått dem och Crömieux tillochmed motsatt sig dem. Det vore förfärligt, om domrarne här gjort sig skyldiga till ett af dessa politiska mord, hvilka alltid bruka följas af sträng vedergällning. Å andra sidan vore det vidrigt, om hr Landeck slungar denna beskyllning i ansigtet på de franske domrarne, emot bättre vetande och endast för att skapa ännu en martyr. Thiers har baft ytterligare ett sammanträde med de orlöanska prinsarno ang. dessas inträde i nationalföraamlingen. Man kunde ej komma till något faktiskt beslut, hvarför denna fråga sannolikt kommer att hänskjutas till nationalförsamlingen, under hvars forum han väl egentligen hör. Dea franska pressen i allmänhet klagar öfver, att Thiers icke öppet uttalat sig för den allmänna värnepligtens införande utan inskränkning. Våra läsare torde erinra sig det för öfrigt, efter hvad det nu vill synas, befogade utbrott af raseri, hvaråt den tyska pressen hängisvit sig med anledning deraf, att juryn i en fransk stad frikänt en för mord på en tysk soldat anklagad, men till hälften förvunnen fransmannen. Nu meddelar Roux, förste adjointen hos mairen i Nemours, att några tyska eoldater d. 29 Jan. d. å. mördat i Nemours en fredlig och värnlös fransman. Mairen begärde af denna anledning hos befälhafl varen Sehimmelmann, att den brottslige måtte straffas. 8. förband sig skriftligen bärtill, men mördaren försvann plötsligt ur staden, och let har sedan aldrig mera varit fråga hvarken om honom eller den af baron v. Schinnelmann utlofvade undersökningen. Pariser-i idningen Temps uttalar den önskan, att yska tidningarne måtte upplysa verlden, huf avida mördaren blifvit mördad eller om han ? cko skalfats undan och förblitvit fri. ! I Paris bar na utkommit första afdelninI -en af Valfreys Diplomatiens Historia under 8 ationala försvarsregeringen, hvilken del omattar tiden från d. 4 Sept. till d. 31 Okt. i 871 och ivnehåller intressanta uppgifter om nderbandlingarne ang. Metz kapitulation och ejsarinnan Eugenies ingripande deri. n Köln. Zeit. påstår, att kejsar Napoleon r 1866 lofvat Preussen 300,000 man bjelpI t -upper i kriget mot Österrike, mot ersättning f f landafträdelser. 3 De celler, i hvilka erkebiskopen Darboy, d residenten Bonjean och de öfriga dödade p isslorna sutto häktade under Kommunen, s. kola hädanofter icko mera begagnas, utan sr.