Göteborgsposten – 12 december 1871, sida 2

in att göra eig sjelf den frågan om hon vore lycklig; men ifall någon annsn giort honom denna fråga, skulle han utan tvcekan svarat jakande. Ratarligtvis var Clarissa lycklig. Hade hon ej erhållit allt hvad qvinnor sätta mest värde på? Egde hon ej i öfverflöd hvad qvinnor kunna sälja både kropp och själ för att erhålla? Han kom ihåg sin egen hustrus öfverdåd och erkände för sig sjelf, att om hon fått oupphörligt nya uppsättningar af klädningar cen ständigt fått deltaga i nöjen, skulle hon hastigt ha glömt öfverste Fuirfax. Det var tråkighoten af bennes lif och fattigdomens tryckande börda som gjorde henne falsk.