Göteborgsposten – 11 december 1871, sida 2

budskapet utt äsigter icke vinna för mli ns er nd nn nsg i a n t så : det en t rs. ml d ha reåt hå ina mm den. På republikanernas kludb har man uttalat, att man heldre borde nedlägga sina mandat, än fortfarande infinna sig vid sammanträdena i Versailles. : ; Tidningarne uppmana de deputerade att manligt betrakta förhållandena, att undvika eplittrigar och upphetsningar. Lugn, för att få penningar, och studier ötver det tyska krigförandet för att kunna hämnas, detta är de fordringar, i hvilka alla organer enas. Temps uppmanar församlingen att påskynda arbetena inom den kommission, som fått sig ålagdt att anställa undersökningar rörande de olika sästningskapitulationerna under kriget. Särskildt betonas det såsom vigtigt, att dager sprides öfvor förhållandena i Metz, på det allmänna meningen icke må bli vilseledd. Det likväl annars moderata bladet säger bl. a.: Hvem af oss är väl viss om att icke ha något att förebrå sig? Men dessa skrupler betyda intet emot, sådana drifkrafter som de, hvilka, enligt anklagelsen, ledt till. uppgifvandet af Metz och af 173,000 man, hvilka skulle. ba räddat denna stad och Frankrike; om icke hvad man kan kalla en helvetisk baktanka förbjudit det. Det är icke passionerna, det är efterverlden, det är bistorien, det är Frankrikes ära, som fordrar ljus öfver dylika beräkningar och, om brottet kän bevisas, dess bestraffande. Bladet hoppas derför, att de medlemmar af venstern, som beslutat taga i tu med sakon, må röna starkt understöd af sina kamrater. Onskligt vore, att bladets uppmaning åtlöds, emedan man då kunde hoppas att få en mängd sagor blottade till deras rätta halt, hv Ika nu flitigt begagnas för att söka göra kejsardömet ännu förhatligare. En stark spänning har uppståt emellan Thiers och medlemmar af benådningskommissionen, på grund deraf att en af Thiers inspirerad tidning velat välta ansvaret för Rossels och Crömieux afrättning från Thiers på benådningskommissionnen. Hr Piou, såsom förodragande inom kommissionen, har i en skarp skrifvelse till Thiers klandrat dessa insinuationer såsom högst farliga, emedan de kunde på ett obehagligt sätt vid tilltälle begagnas af kommunisterna. — Faktiskt är, att Thiers itrigt söker rentvå sig. Den stora rörelsen inom arbetareqvarteren i Paris och andra stora städer, marseillarnes processioner till. Crömieuxs graf, på hvilken halfva staden häromdagen lade immortellkransar, de oräkneliga hotelsebrof, som hvarje dag ingå till benådningskommissionens medlemmar, — allt detta har gjort Thiers orolig. Republikens president beror af folkgunsten likaså väl som Napoleon III. Vid ett kompletteringsval. som bäromdagen egde rum i qvarteret Folies-Mericourt, blet den radikale deputeraden Cadet vald med betydande majoritet. I Paris har en ung och ansedd lärare, Jules R... vid erhållen underrättelse om Rossels död, sjelfmant anmält sig hos polisen med den sörklaring, att ban till sista ögon: blicket stridt för. Kommunen under Rossels bofäl, hvilken utnämt honom till major och uppdragit åt honom att organisera de tederauvas legioner, fastän han lyckats undkomma till London. Han hade för fyra mänader sedan återkommit till Paris och der utan misstankar återtagit sin sorna sysselsättning, då Rossels död manade honom att inställa sig inför sina domare, för att svara för sina handlingar. Rouber har utfärdat en proklamation till sina meningevänner, i hvilken han uppmanar dem att hålla tummen på ögat på den nuvarande administrationen och att blotta alla dess godtyckliga ätgöranden. En af krigeministern general Cissey utnämnd militärkommission, som hade i uppdrag att undersöka de nordfranska fästningarno, har nu afgifvit sin berättelse, hvilken förklarar de många småsästningarne numera ej vara till någon nytta, på grund hvaraf 16 sådana skola elopas och endast 7 fasta platser bibehållas med utvidgade verk. I Arras och S:t Omer hsr man redan börjat slopa vallarne. Den franska guvernören i Nya Caledonien har fått besallnmg om att inreda, qvarter för c:a 6000 politieka fångar. En ny bok af Jules Favre väntas, hvilken skall bära titeln: Berättelser om händelserna 1870—1871. I Belgien har dervarande afdelning af aternationale, dermed understödjande de. klerikala, uttärdat ett upprop till arbetarna i riket, hvari uttalas, att dessa kunna lika litet. vänta sig något af de liberala, som at katolikerna, hvarför de böra skilja sig ifrån dem båda och förbereda sig till det ögonblick, då