Göteborgsposten – 11 december 1871, sida 2

dra åötater. De, som deltagit i kriget, äro trötta, och andra äro uppfyllda af skräck. Det nuvarande krigförandet är så fruktansvärdt, art hvarje rättskaffens man, han må nu vara furste eller borgare, måste rygga tillbaka för blotta tanken på, att utan den mest tvingande nödvändighet utsätta menskligheten derför. alldenstund Frankrike, som kan ha rättighet att vara missbelåtet med sitt öde, vill ha fred, så kan man ej förutse någon möjlighet, som kan tillstädja farhåga för krig. Um den defioitiva regeringsformen anmärkte han: Det är eder, denna fråga rör, och vi kränka edra rättigheter, om vi öfveriladt toge initiativet i detta fall. Eder tillhör suverävitetev; jag är blott den ombetrodde administratorn. Om min hängitvenhet ännu en kort tid kan vara er till nytta, så kunpen j med säkerhet räkna på den. Men om den cj längre befinnes nödig, om eder insigt 1 någon punkt ej gillar mina åsigter, så gifven det tillkänna, och jeg skall återlemna det verk, j hafven antörtrott mig, i ett bättre tillstånd, än det hvari jag öfvertog det. . den aldelning, som beror statshushållningen, heter det: Regeringen tviflar icke om att kunna uppställa en budget, i hvilken inkomster och utgifter balansera. En mängd inskänkningar ha gjorts i utgitterna, och en normalbudget skall bli framlagd. Bland de utomordentliga utgifterna finnas anslagen till befästandet af Paris och anskaffandet af krigsmateriel; dertill har bestämts ett liqvidationskonto om 400 millioner, mot hvilket uppställts ett inkomstkonto af 160 mill. å budgeten. Kejsardömet. bragte budgeten från 1100 mill. upp till 2749 mill., och de allmänna bördorna nästan fördubblades. Anslaget till armen skall ökas med 80 mill. Armån skall sättas på en fredsfot af 150 infanteriregementen å 2000 man och 4 kanoner på hvart 1000:tal man. Den sväfvande skulden skall minskas från 1100 till 625 mill.; till dess amortering skola användas 200 mill., hvarför beböfves en skattillökning af omkring 600 mill., af hvilka de 350 mill. redan uppställts i budgeten. Hvad angår de 250 mill., som komma att ytterligare erfordras, skola de nödiga lagförslagen bli framlagda. . Budskapet omtalar derpå de svårighetor, som uppstått vid betalningen af de första två milliarderna. Det hade icke varit svårt att genom lån skaffa penningar, men den omständigheten att de båda milliarderna skulle betalas utanför Frankrike, hade framkallat en etor minskning i klingande mynt, hvilket isynnerhet visar sig vid betalningar under 20 fres, och detta har beredt banken stora avårigheter på grund af den genom lag bestämda minimivalören å dess utfärdade sedlar. Provisionela åtgärder ha visserligen till en del atbulpit svårigheten, men det är nödvändigt, att denna maximivalör sänkes och att bristen på sedlar under 20 fres afhjelpas. Bankon lemnar tillräcklig garanti för de at densamma utfärdade sedlarne. Dess activa utgöra 3383 mill., banken kan derför uttärda 3 milliarder sedlar och dessutom ha 300 å 400 millioner i valutor. Statskassan har ej mera några tordringar på banken, Om banken vill öka sin sedelstock, så skulle handeln derigenom gagnas; men det är icke sannolikt, att penningcirkulationen tordrar denna tillökning. Såsom ett telegram angitver, fordrar det framlagda lagförslaget om armåorganisationen endast tillämpning af principen om allmän värnepligt i bändelse af krig, under det de ärliga rekryterna skola uttagas genom lottving. Orsaken härtill angifves vara att finanserna skulle för mycket betungas, om hvarje värnepligtig man skulle göra tjenst i fredstid. Den tidiga och strärga vontern tyckes sträcka sig öfver hela Europa, De i går ankomna tidningarne från England, Tyskland och Österrike klaga öfver Bores hårda framtart på alla punkter. Från Paris skrifves. att Paul Dalloz utnämnts till direktör för ÅJournal Officiol. Den hittellsvarando tryckaren af dot officiela bladet, Wittersheim, har anställt rättegång mot regeringen och begär 5 millioner i skadeersättning. Ernest Renen och Edgar Quinet föreläsa nu äfven inom Collåge de France. I Rom ha tre andliga blifvit ställda inför verldslig domstol, åtalade för oordningar på Via del Gesu. I Afrika ha nu diamantregionerna blifvit införlifnade med Capkolonien. Diamantfynden sortfara; många diamanter äro af ansenlig storlek. En dylik, som nyligen funnits, väger 154 karat och är af vtmärkt form,