oktryckeri. Ä 1871. r 70 eng. mil. Venisej är nära 9000 eng. mil lång, ch sedan den passerat igenom hela Siberien faller en ut i en bred, 700 eng. mil lång vik af Ishafvet. Ir Sidoroffs id understöddes varmt af den svenske eografen professor Nordenskiöld och hr Koziell, en olsk landsflyktig som genom energi bragt sig upp ll den rikaste man i Siberien. Men till följe af hyndigheternas likgiltighet ha inga verksamma åtärder blifvit vidtagna för planens utförande. Slutgen har dock det geografiska sällskapet i Petersurg beslutat utrusta en expedition till mynningarne f floderna Ob och Yenisej; men tyskarne äro som anligt i förväg. Den af tysken Rosentbal på egen ekostnad från Bremerhaven utsända expeditionen m bord på Germania har redan passerat 80:de raden nordlig latitud. Underrättelsen härom bur lock endast eggat de ryska förslagsställarne till ännu törre ansträngningar. Närmare 300,000 rubel ha edan blifvit tecknade för den föreslagna expeditioven, och hr Koziell har erbjudit sig att på egen bekostnad utrusta det skepp som skall taga den om ord. Silfvergrusvorna i Kanada, En korospondent från Filadelfia till tidn. Nevyork Trijune omtalar i en beskrifning öfver de kanadensika silfvergrufvorna, att undersökningar blifvit gjorla, hvilka bevisa att ett silfverdistrikt af stort omång finnes, och att det sträcker sig från Pigeon River på gränsen mellan Kanada och Förenta Staterna ill Thunder Bay mot nordost och derifrån österut ill S:t Ignace, ett atstånd af nära hundra eng. mil, På en ö, kallad Silfverön, utanför Thunder Cape, en landtunga som skjuter ut i Superiorsjön, har siltvermalm för omkring en million dollars värde redan blifvit upptagen och sänd till Detroit för att smältas till silfvertackor. Malmen skeppas i klumpar, från hundra till två tusen skålpund i vigt, inneslutna i lårar, och värdet af densamma beräknas från 2000 till 5000 dollars pr ton. In stor del af detta siltver har blifvit transporterad till mynthuset i Filadelfia för att preglas till mynt. I sistlidne Juli och Augusti månader?, säger korrespondenten, besökte jag ofvannämnde trakt och nedsteg till botten af grufvan på Silfverön, femtio eller sextio fot under Superiorsjöns yta. Här tedde sig en egendomlig syn för mina blickar; grufvan var upplyst af talrika ljus och en ådra af rik malm, från åtta till sex fot i bredd och åtta till tio fot hög, glittrade at siltver, medan en silfverådra af obekant djup låg under mina fötter. Jag besökte äfven en öppning vid stranden på fastlandet, hvari man äfven hoppades finna en rik gilfvermalm ... Fort William och Prince Artburs Landing vid Thunder Bay äro två andra nybyggen som stöta intill rika silfver-, kopparoch guldminor. De uppmätta malmaistrikterna, utgörande 60,000 a 80,000 tunnland hvardera, äro Nubing, Mc Intyre, Mc Gregor och Mc Tavish. Dessa områden kunna köpas af kanadensiska regeringen för en gulddollars pr tunnland, då deremot de af de första inköparne försålda landområdena betingat från tio till femtio dollars pr tunnland eller ännu mera, sedan rika metallådror blifvit upptäckta. Utom dessa siltverminor, tillägger korrespondenten, har det förkunnats att rika guldlager blifvit upptäckta vid sjön Phibandowan, belägen omkring fyrtio eng. mil vester om Fort William och norr om Pigeon River. — Det torde dock vara rädligast att ej sätta allt för stor tillit till vare sig den ena eller andra af dessa uppgifter. Meteorologiskt. Hr de Pastes framställer i en nyligen i transka vetenskapsakademien uppläst afhandling en teori, som, ifall den är riktig, torde bli till stor tjenst vid förutsägelserna om väderleken. Han antyder nemligen att polarregionerna ej oroas af några stormar, utan äro det fullkomliga lugnets regioner, och citerar ett meddelande till akademien är 1870, hvari han skref: Nasta viuter, 1870—71, skall bli en af de kallaste under hela ärhunuradetDet förtjenar anmärkas att en egendomlighet med den starka storm, under hvilken Royal Charter med flera hundra passagerare och besättning gick till botten i närheten af waleska kusten, var att den var sä ytterst kall: det var tillfölje af en luttström från polarregionerna. I en nyligen utgifven uppsats röcande de meteorologiska anordningarne i Amerika, talar professor Maury om vigten af ett mera vidsträckt användande at elektriska telegrafen tör mereorologiska ändamål. I November 1854, säger han, under det engelsk-franska flottan opererade i Svarta Hafvet mot Sebastopol, erhölls ett telegrafiskt meddelande i Paris om att en stark storm passerade vestra kusten af Frankrike och, enligt barometeranvisuingarne, var på väg österut. Marskalk Vaillant telegraferade frän Paris i så pass god tid att denna lysande flotta kunde sätta ut till sjös innan stormcirklarne hunno passera fembundra transka mil och skingra skeppen. Med olycksbringande raseri kom stormen på förutsagd timma till Krim och var till den grad förhärjande, att de allierades läger efter densamma erbjöd en anblick af ödeläggelse, sådan den kombinerade elden från alla de ryska fästena aldrig skulle kunnat åstadkomma. Telegrammet räddade de förenade flottorna från en oerhörd olycka, som väl torde ha satt dem ur stånd att understödja de belägrande armåerna och måhända förändrat gången af det stora orientaliska kriget. Under ett år beröfrade den stora pesten i London 90,000 menniskor lifvet; på en enda dag, d. 5 Oktober 1864, utsläckte den stora storm som for fram ötver Calcutta mer än 45,000 menniskolif. Ifall dagliga väderlekstelegrammer skulle kunna afsändas från azoriska öarne och Island till Eygland, skulle man derstädes två eller tre dagar förut vara förberedd på nästan hvarje storm som komme deråt. Telegrammet från Island skulle i tid gifva underrättelse om polar-luftströmmen, det från Azorerna om den tropiska luftströmmen. Noggrannheten af Maury cirkelteori för stormarne har af engelsmännen mr Dove och mr Thorn blifvit ådagalagd hvad beträffar Indiska och Kinesiska hafven, och mr Stevenson har bevisat att i de tall, då stormar som passera öfver Storbritannien synas afvika från cirkellagen, bör ett sådant resultat tillskrifvas kollision med mellankommande stormeirklar — ett fenomen hvilket bör vara väl värdt vidare undersökning. Förfalskadt telegram. För kort tid sedan inlemnades i Manchester ett telegram som gaf anledning till åtskilliga transaktioner på engelska börser, men hvilket sedermera befunnits vara falskt. Telegrammet, hvars förfalskade underskrift utgjordes af namnet på sekreteraren för Manchester, Sheffield Lincoln-jernvägsbolaget, var adresseradt till börserna i London, Glasgow, Liverpeol och Leeds samt till de förnämsta Londonertidningarne och förkunnade att Midlands jernvägsbolag ingått öfverenskommelse med det törstnämnda jernvägsbolaget om att öfvertaga dess jernvägar på arrende, mot vilkor som i korthet angåtvos. Telegrammet antogs naturligtvis såsom officielt och följden var att Sheifieldsbolagets aktier stego, under det att Midlandsbolagets något föllo. På börsen i Manchester ingingos en hel mängd transaktioner i Shefsieldska jernvägsaktier innan sanningen blef känd. Sheffieldsbolaget och börsdirektionen i Manchester ha utlofvat en belöning af 500 pund sterl. för upptäckandet af den person som inlemnade det förfalskade telegrammet.