Göteborgsposten – 7 december 1871, sida 2

XXVIII. Mr Woosters villa var utsökt i sitt slag och dagen för festen hade man naturligtvis sökt gifva den sitt mest fördelaktiga utseende. Orangerierna hade blifvit nästan alldeles plundrade på sina utsöktaste skatter för fyllandet af vaserna i alla rummen. Mr Wooster hade lydt lady Laura, och ingenting annat än kaffe, ths och glager skulle serveras inom hus. Trädgården till villan var stor och erbjöd en förträfflig utsigt öfver floden. Här promenerade Clarissa en stund stödd på sin mans arm och betraktade med matt intresse båtarne. Det var en vacker syn visserligen, mon hon hade sett så många vackra syner på senaste tiden, att de förlorat all förmåga att väcka hennes förtjusning. Hon såg på, liksom en person i ett tafvolgalleri hvars ögon och hjerna äro förbländade genom åsynen af så många målningar. Mr Granger märkte hennes liknöjdhot och blef genast orolig deröfver. Hon var blekare än vanligt, tyckte han. — Jag fruktar att du blifvit uttröttad af alla dessa festligheter, Clary, sade han; du ser ej riktigt frisk ut i dag. — Jag är verkligen något uttröttad. Jag skall bli glad öfver att komma tillbaka till Arden. (Forte.