Göteborgsposten – 1 december 1871, sida 3

samt motstånd. De voro nästan blottade på kanonj vagnar och endast försedda med gamla kanoner af alla slag och kalibrar, några daterande sig ända itrån medeltiden. Både kanoner och linietruppernas skjuti gevär sågo ut som om de blifvit samlade på måfå från något gammalt museum. Nu deremot är turkiska armåen, såväl till följe af ett fullständigt artilleriförråd som skjutgevär ester de bästa nyaste modeller, berättigad till en plats vid sidan af andra väl organiserade europeiska stridskrafter. De turkiska linietrupperna äro nu nästan alla beväpnade med goda bakladdningsgevär, och arsenalerna i Konstantinopel äro i ett sådant skick, att en million man på kort tid kunna af dem bli fullständigt ekiperade för ett fälttåg. Tophaneh eger alla ertorderliga nyare maskiner för tillverkning af ett behofligt förräd af bronzoch stälkanoner i alla kalibrar, bakladdningsgevär och andra nödiga vapen. Den ottomaniska armeen var näst preussiska den första som antog sexpundiga bakladdningskanoner. Utländingar, hviskas föreställningar om Turkiet och dess militära ressurser grundats på de vilseledande uppgitter derom som varit gängse i vestra Europa, falla i förvåning då de vid ett besök i de vya iaktorierna se de förbättringar som under senare åren införts och den aktningsvärda krigsmateriel som står Turkiet till buds i händelse af ett krig. Dessa resultater få hufvudsakligen tillskrifvas de praktiska insigter, det outtröttliga nit och den skicklighet som lagts i dagen af Halil Pascha, hvilken varit turkisk generalfälttygmästare i så många år att han hunnit bli fullkomligt hemmastadd med de åliggauden som en sådan har att utföra. De talrika förändringar som skett efter den nuvarande storvizirens tilltradande till makten ha äfven föranledt hans afträdande från nyssnämnde befattning, men man väntar med tilltörsigt att det ej skall dröja länge innan han åter tillträder densamma. Halil Pascha tillbragte många år under träget arbete på Woolwich-arsenalen och inhemtade der en stor del af den erfarenhet hvilken satt honom i stånd att reorganisera Turkiets militära utrustning, ett värf som var förenadt med oerhörda svårigheter. Han har dessutom bildat en ordentlig skola för unga turkiska officerare och arbetare i Tophaneh, hvilka bli fullständigt undervisade i allt som tillhör vapenutrustningen. Några af dessa ämhar man ständigt använda i de kejserliga faktorierna i hufvudstaden, medan andra skola sändas till de särskilda provinserna, der deras tekniska insigter skola göra dem mycket nyttiga, bland annat såsom instruktörer i åtskilliga grenar af den militära tjenstgöringen.