Göteborgsposten – 29 november 1871, sida 2

roriters njutningslystnad, isynnerhet som om skostnaderno för armåen med hvarje år ökas Med innevarande års slut skall Ryssland ha 820,000 gevär af Krupska konstruktionen utom flera tusen gevär af andra modeller, och gevärssaktorierna i Tula och Izeff äro verksamma dag och natt. Ett bref från Kasan omtalar att de tartarer som bekänna sig till ryska religionen börja visa benägenhet för att återvända till den mahomedanska. Mer än 700 bland dem ha, efter hvad det uppgifves, redan förklarat att de alltid i hemlighet följt mahomedansk ritual och att de endast till namnet voro medlemmar af den ryska kyrkan. Denna förklaring har högeligen oroat det ryska presterskapet, som vändt sig till myndigheterna för att få rörelsens ledare bestraffade. Felet ligger dock till en stor del bos presterna sjelfva, af hvilka de flesta äro alldeles okunniga i tartariska språket och till följe derat ej utöfva det ringaste inflytande ötver folket. Att myndigheterna skola blanda sig i saken, trots de ständiga försäkringar om tolerans som möta ose från regeringens och pressens sida, derom kan ej råda något tvifvel. I Polen är äfven regeringen för närvarande ifrigt sysselsatt med kyrkliga angelägenheter. Erkebiskopen af Lithauen och hr von Sivers, chefen för departementet öfver främmande trosbekännelser, äro nu sysselsatta med uppgörandet af en plan till att reorganisera den romersk-katolska kyrkan i riket och göra den fullkomligt oberoende af den heliga stolen. Det säges till och med att de för detta ändamål trädt i förbindelse med gammal-katolikerna i Tyskland. Några intressanta statistiska uppgifter ha nyligen offentliggjorts rörande Rysslands iatellektuela och materiela utveckling under de sista tre åren. Det otillfredsställande tillstånd hvari den offentliga undervisningen befinner sig tillskrifves bristen på lärare. Det finnes 622 professorsstolar vid de ryska universiteterna, och af dessa stå 202 obesatta — nemligen 14 vid universitetet i S:t Petersburg, 19 i Moskwa, 7 i Dorpat, 10 i Warschau, 27 i Odessa, 38 i Kiew, 42 i Kasan och 45 i Kharkoff. Antalet af elementarskolor i Ryesland är 98 och vid dessa äro 199 lärarevakanser, hvilka det för närvarande ej finnes några utsigter till att kunna fylla. Deremot förkofras tidningarne både i antal och spridning. Det finnes 90 periodiska skrifter ensamt i S:t Petersburg, och postkontoret försänder till provinserna 80,327 exemplar af dagliga tidningar, 40,116 exemplar af veckotidningar och 60,743 exemplar af periodiska skrifter som utkomma en gång i månaden. Den tidning som har största spridningen i provinserna är den officiella Regeringsbudbäraren (13,650); dernäst kommer Fosterlandets Son(11,320)j derefterBörstidningen(10, 03 7), S:t Petersburgs Journal(7,001), Golos (5290) 0. 8 v. Men de största framstegen ha naturligtvis gjorts på handelns och indastriens områden. År 1860 utgjorde värdet af exporterade artiklar 168,031,587 rubel och af importerade 138,181,745 rubel; år 1870 exporterades varor för 351,578,853 rubel och värdet af importvarorna uppgick till 315,407,460 rubel. Rysslands utländska handel har således växt med 128 2, under de sista tio åren. Tillväxten i importen är dock ej normal, ty den är i betydlig grad föranledd at importerade vapen, maskiner och andra artiklar för hvilka det ej råder ständig efterfrågan. Exportartiklarne bestå hufvudsakligen af råg, bvete, hafro o. 2. v. (163 mill. rubel), lin, hampa, speck, boskap, skinn, humle och timmer. Med England har Ryssland sin största handel (export 170 mill. rubel, import 107 mill); dernäst kommer Preussen, som från Ryssland mottog exportartiklar för ett värde at 67 mill. rubel och importerade dit varor för ett värde af 125 mill. rubel. Man har ofta uttryckt sin ledsnad öfver att rysk industri ej var representerad på detta års internationella utställning i London, och det ryska vetenskapssamfundet har ingifvit en petition till regeringen med anhållan att åtgärder måtte vidtagas för bildandet af ett ryskt departement vid blifvande verldsatställningar, och att de ryska sabrikanterna måtte uppmanas att deltaga i dem.