Göteborgsposten – 27 november 1871, sida 2

XXI Clarissa erhöll ett besök nästa deg. Hon befann sig i trädgården då lady Laurs Armstrongs ekipage stannade utanför porten, medförande mylady i djup sorgdrägt. Besöket var oväntadt och väckte hos Clarissa en öfverraskning som ej var alldeles oblandedt glad. Naturligtvis var det ett nöje för henne att återse en sådan vän; men det fanns en omständighet som gjorde att ett besök från slottet Hale var mindre välkommet för henne nu än det under andra förhållanden skulle ha varit. Hon hade ej glömt mötet med George Fairfax på kyrkogården. Hans blickar och ord hade ständigt stått för hennes minne, och nu föreställde hon sig att lady Lauras ankomst på något sätt vore en följd af hans inflytande. Hon erfor nästan en känsla af brottslighet, liksom om hon verkligen försökt att stjäla ifrån lady Geraldine hennes trolofvade. Lady Laura helsade henne med hela sin gamla hjertlighet. Häruti låg i alla händelser något lugnande och Clarissas ansigto, som varit mycket blekt då hon öppnade porten för att släppa in sin gäst, ljusnade något när mylady kysste henne. — Mitt kära barn jag är riktigt glad öfver att återse er! utropade mylady. Iogen menniska anar att jag under denna sorgliga vecka sätter min fot utom slottet. Min älskade far skall begrafvas i morgon; men jag längtade så mycket efter att få träffa er i och för en högst vigtig angelägenhet, att jag befallde fram min täckvagn och for hit. Jag är öfvertygad om att ni ej skall tro det jag