Göteborgsposten – 22 november 1871, sida 2

regeringen nu befinner sig i en icke ringa förlägenhet. De mera framstående polackarne ha under senare dagarne hållit täta sammankomster i Wien, å hvilka deras fordringar preciserats. Möjligen har furst Auersperg hatt del af desamma och funnit dem antagliga. Det är dock ej så lätt att reda hållpunkterna i det österrikiska virrvarret. Tyskarne ha hittills fordrat, att vissa landtdagar skola upplösas och nya val utskrifvas i enlighet med den före Hohenwart fastställda valordningen, och hotat med att annars icke skicka ombud till riksrådet. Det skall nu bli af intresse att erfara, om Auersperg skall följa deras bud härutinnan, eller om de icke skola beqväma sig till att, då de fått Auersperg i maktens spets, låta udda vara jemnt, isynnerhet som på det sättet ännu utsigt till försoning med czecherna skulle kunna finnas. Andrassy skall hafva utfärdat en cirkulärnote rörande sin ställning såsom österrikisk utrikesminister. Den skall vara mycket kortfattad och hufvudsakligen betona, att ministerskiftet icke är af något inflytande på det politiska systemet. Enligt Pester Lloyd, skall Thiers hafva för den diplomatiska kåren i Versailles uttryckt sin belåtenhet med Andrassys utnämnande till utrikesminister. Han vet visserligen, yttrade han, att Andrassy skall kanske ännu skarpare än Beust acceptera den tysk-vänliga politiken, men han sätter likväl fullt förtroende till Andrassya sympatier för Frankrike. Neue treie Presse yttrar med afseende på Andrassys polska sympatier: Ryssland blir med hvarje dag oroligare i trots af Andrassys lugnande försäkringar. Aldra minst i Österrike tillkommer det utrikesministern att idka polsk politik, om icke oöfverskådliga förvecklingar skola skapas. Vi äro inga vänner till ryssarne, men goda, fredliga förhållanden äro vida att föredraga framför Smolka-partiets problematiska tillfredsställande. Ang. samma ämne läses i ett bref från Berlin till Times följande intressanta uppgifter: Det finnes icke någon punkt, hvarom alla magyariska partier äro så eniga som om nödvändigheten af, att Ungern måste uppträda aktivt, i händelse Ryssland någonsin skulle göra allvar af att utföra sina planer i Orienten. Såsom en förberedelse till denna eventualitet har en allians afslutats mellan magyarernas och den polska adelns ledare om ett gemensamt uppträdande mot Ryssland i ett gifvet ögonblick. Denna förbindelse förskrifver sig från tiden efter Sdan, då polackarne upphörde med att lita på Frankrike, och de drogo med stor glädje tördel af de anbud, som magyarerna gjorde dem. Under en sådan stämniog i Ungern skall Andrassys utnämning till utrikesminister helt visst icke bidraga till att bättra förhållandet mellan det österrikiska och det ryska hofvet. Man skall i Petersburg misstänksamt vaka öfver hvart och ett af hans steg, under det man i Pest vill drifva honom framåt. Hans landsmän vlljja icke tillåta honom att modifiera den anti-ryska regimen, som nyligen införts i Österrikes polsza provinser. Han skall å andra sidan vara trungen att hålla -karp utkik vid Donau, e eftersom Tyskland icke kan skilja sig an Ryssland, utan att ingitva Frankrike mr ., måste han anse det för sin pligt att hälla ig på afstånd från regeringen i Berlin oc: behandla henne med samma tillbakadrager .et, som hans landsmän länge visat emot de samma. Skall allt detta tjena till att utveckla den tysk-österrikiska vänskapens späda planta? Den af Frankrikes nationalförsamling nedsatta permanenta kommissionen har vid ett nyligen hållet sammanträde uttalat sitt starka ogillande af, att personer, hvilka tillhört utrikesdepartementet, offentliggöra diplomatiska aktstycken, som äro statens tillhörighet. Detta tadel gäller förnämligast Favre och Benedetti. Bien Public säger, att både skriftliga och muntliga bevis, sramdragna inför undersokningskommissionen, göra marskalk Bazaines ställning mera kritisk. Man kan nu ej längre gerna tvifla på påfvens afsigt att nedsätta sig i Frankrike och der smida ett vapen till Kyrkostatens återfående; frågan är blott, huruvida Thiers skall låna sig till att vara murbräcka för jesuiternas och deras franska vänners under den hvita fanan planer. Courrier Diplomatique vill tillochmed veta, att redan vid tilltället för tredspreliminarerna regeringen i Bordeaux underrättades om påfvens afsigter i denna riktning, men pariserupproret och den ständiga förlägenhet, hvari regeringen på grund 1.i