Göteborgsposten – 22 november 1871, sida 1

ner. Hr och fru Nyborg, hvilka sjelfva från en alldeles obemedlad samhällsställning genom outtröttlig verksamhet och arbete bragt sig upp till en i ekonomiskt hänseende lyckligare lottad sådan, så att hr N., i sin egenskap af skeppsoch korrespondentredare, numera är en bland vår stads töretagsammaste affärsmän, läto på sin siltverbröllopsdag tillställa härvarande fattigvårdsstyrelse 110 rdr, hvilken summa dels i kontant, dels i kaffe, socker och stenkol fördelades emellan 110 behöfvande understödstagare förutom de på fattigförsörjningsinrättningen intagna personer. Jernvägsangelägenheter i bergslagen. Frågor rörande de fleca, delvis täflande banor, som i bergslagen äro under anläggning, kommo på tal vid i törra veckan hållna grufvestämmor i Nora och dess grannskap, och har Nerik. Alleh. derom förnummit följande: Till den bibana, som kom kommer att utgå från Nora-Karlskoga-banan till Gamla Pershyttan, lemna Pershytte grufvebolag och Pershytte hyttebolag, till hälften af hvardera, jord, syllar och stängsel tritt, hvarförutom Pershytte grufvebolag lemnar till iernvägsbolaget fritt den jord, som Nora-Karlskoga-jernvägen kommer att behöfva vid dess dragande öfver den till grufvebolaget hörande Gyttorps södra allmänning och andelar i Gyttorps gärde. Stribergs aktiebolag och Wikers grufvebolag ha åt både Nora-Karlskoga och Wikern-Möckelns jernvägsbolag fritt upplåtit den till dessa parallelbanors byggande öfver grufvebolagens egendomar behöfliga jord. ) De under byggnad varande jernvägarne från Lerbergs och Klacka grufror till Fåsjön samt emellan Fåsjön och Norasjön vid Born blifva färdiga till trafikering på våren. Väckt förslag om Stribergs jernvägsbolags upplösning och jernvägens försäljande till någotdera af de jernvägsbolag, som bygga jernväg till Stribergs grufvor, behandlades å bolagsstämman i Nora sistl. Tisdag, men kunde å denna stamma icke afgöras, utan uppsköts frågan till ny bolagsstämma vid Wikersvik d. 18 December. Fartygsbyggeri. Tidn. Kalmar omnämner följande i dessa dagar af stapeln gångna, nybygsda sartyg: från varfvet i Kolboda ett för rederi i Kullen bygdt skepp om 80 nyläster, bärande namnet loneheld och hvilket kommer att föras af kapt. J. Jönsson; från varfvet vid Timmernabben ett skepp om 85 nyläster kalladt Bravo, hvilket kommer att föras af kapt. A. Andersson; samt från Broms varf en skonert om c:a 40 nyläster, benämnd Ostin och ställd under befäl af kapt. O. Petersson i Kroksnäs, hvilken eger 1-del i fartyget. Eldsvåda har natten till sistl. Lördag förstört den till stor del nybyggda hugsjernsverkstaden vid Rosenfors fabrik invid Eskilstuna, tillhörig bolaget B. O. Liberg. Närmare underrättelser om olyckan saknas ännu. Utförseln af ladugårdsalster fortfar, skrifves det från Malmö i Su. P:a för i Lördags, att vara ansenlig. Artikeln smör intager härvid alltjemt en framstående plats, så att t. ex. under 2:ne dagar i denna vecka, Onsdagen och Thorsdagen, blott derat med ångbåtarne till Köpenhamn försändes från härvarande exportörer icke mindre än 226 etr; men älven af både lefvande och slagtade nötkreatur, svin, får, gäss, änder och höns ätvensom af lamoch kaltskinn, ägg och vax m. m. afgå nästan dagligen stora partier till våra danska broder. Att våra producenter och således vårt land i allmänhet härat draga riklig vinst, måste vara glädjande; men lifsmedelsprisen bär på platsen blifva emellertid betydligt uppdrifoa. — Ätven spanmålsexporten är liflig: i Thorsdags afskeppades c:a 40,000 k.f. korn. Allt tyder på ett för landtmannen gyllene år. Drunknade. I Fredags åtta dagar sedan begåfvo sig, skrifves det från Karlshamn, fyrmästaren Uddenberg och tyrbiträdet Ru dqvist i segelbåt till det vid inloppet nära fastningarne förlagda fyrfartyget. Under den då rådande starka stormen hafva troligen dessa båda personer omkommit, emedan båten hittades dagen derpå kollstjelpt, då den infördes till kronovarfvet, hvaremot de begge drunknades lik ännu ej lära tillrättakommit. Betydlig sjö-ånkning. I tidskriften Norrland och dess framtid läses: Under åratal har vattenståndet i sjöarne Eltebo, Ottnaren och Särsta i Gestrikland utgjort anledning till ständiga stridigheter emellan Thorsåkers sockens hemmandegare, som innehafva stränderna af dessa sjöar, och Hammarby bruksegare. Det lyckades dock slutligen för nuvar. egarne af nämnda bruk, brukspatronerna Petre, att träffa öfverenskommelser med nämnda strandesare om en sådan plan för sänkumgen, att de olika intressena kunde sammanjemkas och för odlingen vinnas och torrläggas högst betydliga jordvidder. Efter det staten lemnat dels ett anslag af 10,000 rår, dels ett lån af 20,000 rdr, börjades det storartade sänkningsarbetet år 1868 hufvudsakligen på hrr Petrs bekostnad, och redan törra året blef det färdigt. Det länder nämnde hrr till stor heder, att de utfört detta arbete, hvarige