Göteborgsposten – 20 november 1871, sida 2

det sällsamma i uteblifvaraat af underrättelser rörande Sir Samue v..ors expeditioner till Ösra Nilen. Från Österrike berättas en anekdot om Andrassy. Tidninger Politik i Prag har neml. öppnat en parl mentarisk agitation mot Ungern dermed, ate den kallar grefve Andrassy för zigenare (på franska bokemien). En utländsk diplomat, om under senaste dagarne konfererat med g:efve Andrassy, omnämnde vid detta tillfälle äfven de czechiska antipatierna. Grefve Ardrassy såg högst förundrad ut. Antipatier? Tvärtom! Nu kom turen till diplomaten ait bli förundrad. Comment, vous nen auriez pas assez, quand la Politik vous appelle... — Quand la holitik mappelle Bohemien! intöll Andrassy. Diplomaten log, ordleken var god. Nya och direkta val komma att ofördräjligen utskrifvas i Böhmen för riksrådet. Det tyska partiet i Wien har länge sysselsatt sig med denna plan såsom det bästa medlet att bryta den böhmiska landtdagens hårdnackade motstånd. Men de direkta valen skola i Böhmen endast kunna genomföras i de tyska distrikten, och hela operationen skall i så fall bli en fiktion, ungefär som vid valen till det tyska centralparlamentet i Frankfurt under sommaren 1848. På rådhuset i Prag iniunno sig då endast 3 tyskar, de enda i hela den böhmiska hutvudstaden, som ville representeras i Frankfurt. Från Rom skrifves, att jesuiterpartiet inom Vatikanen tagit sina mått och steg, för att påfven aldrig mera må kunna samtala ensam med någon person, ej heller med någou representant för en främmande makt. Detta parti byser ett djupt misstroende mot Pius IX:s oberäkneliga och i stämningar och beslut lätt ombytliga natur. Redan ytterst förbittradt öfver tillsättandet af biskopar i de lediga stiften i Italien, är detta parti efter Jules Favres afslöjanden nära deran att lysa påfven i bann. Det är, säger Univers, icke Piemont, utan jesuiterna och deras verktyg i Vatikanen, som äro påfvens fångvakiareMästhandlarne i Leipzig ha från Paris fått i uppdrag att anskaffa ett betydande antal hästar, ej mindre än 11,000 st., af hvilka en stor del är afsedd för omnibusbolaget i Paris. För detta ändamål uppköpas nu hästar på alla markvader i Preussen. I Bremen skall bildas en stor kreditinrättning, i hvilken de anseddaste bankfirmor i Tyskland och Holland skola deltaga. Att strikes kosta penningar, finner man af följande berättelse från Berlin rörande snickarenas strikeskomitö. Enligt densamma ha af de insamlade 6,906 thlr samtlige Berling strikande snickare erhållit 4.375 tolr, under det att förvaltningskostnadorna uppgingo till den oerhörda summan af 1,156 thlr., således mer än 25 44. Bland utgifterna figurera 60 thlr för förtarimg under komtåens sammanträden. Senare Post. Tidningen Moniteur Universel, som står franska regeringen mycket nära, bekräftar i fr, tt senast hitkomna nummer den at la France förut meddelade underrättelsen om, att påfven verkligen gjort franska regeringen det förtroliga meddelandet, att han tänkt lemna Rom före det italienska parlamentets sammanträdande derstädes och söka en tillflyktsort på franskt område. Bladet säger, att regeringen förklarat sig beredd att emottaga den hel. fadern och att egna hana person all den hedersbetygelse, som tillkommer kyrkans chef. — Det skulle vara sällsamt, om påfven verkligen skulle göra allvar af sitt beslut. Enligt Times, har den heliga stolen, anseende nunnornas fördrifvande ur åtskilliga kloster i Rom, dem italienska regeringen exproprierat, vara en krävkning at dess rättigheter, för afsigt att tillställa de europeiska makterna en protest. Den hel. stolen vill ätvenledes protestera mot undertryckandet af vissa andliga bus af international karakter. anseende det vara ett angrepp på dess andliga oberoende och ett hinder för utötningen af kyrkans andliga styrelse. Stor sensation har, såsom vi förut nämnt, framkallats deraf, att Jules Favre i sin nyligen utgifna bok om Rom meddelat en depesch från franska sändebudet derstädes, g1efve dHarcourt, enligt hvilken påfven skulle till den senare hafva yttrat: Allt, hvad jag öuskar, är en liten vrå at jorden, der jag skulle kunna vara herre; om man erbjöde mig att återgifva mig miva stater, skulle jag vägra att emottaga anbudet. IIvilket ville säga dotsamma, som att pålven skulle uppgitvit sin verldsliga makt, som dock var grunden tör hans protester mot Italiens annexering af den eviga staden. Nu berättar Xavier R.ymond i Journal des Dbats, att d Harcourt för honom uttryckt sin förvåning öfver, att Favro ur hans depesch utelemnat en mellanmening, så att det egentligen skulle heta: Allt, hvad jag önskar, är en liten vrå af jorden, der jag skulle kunna vara herre, hvilket icke vill säga, att, om man erbjöde mig att återgifva mig att återgifva mig mina stater, jag skulle vägra att emottaga dom. En pariserkorresp. till Times berättar, att Favre ämnar offentliggöra en förklaring, att den af honom åter