Göteborgsposten – 18 november 1871, sida 5

möjligt, gingo gendarmofficerarne, och sedan Eggimann slutat sin frukost gick han till polisstationen och öfverlemnade sin person. Antagligen väntade han att bli frigifven mot utbetalandet af det belopy han tillegnat sig ur förbundskassan, och under en af förbundskammarzessionerna väcktes en motion i den riktningen, men med stor pluralitet blef den i båda kamrarne förkastad, och det blef afgjordt att anklagelsen mot honom skulle fullföljas på samma sätt som i vanliga fall af denna beskaffenhet. Man antog nemligen att ifall någon enskild anordning vidtoges och Uggimann blefve satt på fri fot, skulle folket säga att han fått tillbaka sin frihet ej derföre att han vore oskyldig till det brott för hvilket han anklagats, utan emedan han vore en rik man och hade inflytelserika vänner. Saken har under någon tid varit i händerna på generalprokuratorn, hvilken varit ifrigt sysselsatt med att samla de nödvändiga bevisen. Eggimann har redan undergått de förberedande förhören och blifvit öfverlemnad till ransakning inför assis-domstolen, som i dessa dagar torde komma att sammanträda i Bern och företaga rättegången med honom. Till sin försvarare har han erhållit en af de skickligaste advokater i Schweiz.