MI :i:mAmA: .. ina sannolika följder. I Österrike Ungern synas ministerkrierna nu utjemna sig. Etter Beust har Antassy, såsom bekant, blifvit utrikesminister ör den gemensamma monarkien och minister ör det kejserl. huset. Andrassy har i Ungern öljts af den forne finansministern Lonyay, vilken lyckats bibehålla alla de forna ungerka ministrarne och sjelf blifvit ungersk miisterprendent, sedan Deakpartiet på Andrasys ifriga uppmaning förklarat sig dermed :nse. Nägonting bestämdt törnimmes likväl ionu icke, huru det kommer att gå med illsättandet af ministerpresident-befattningen sjelfva Österrike eller landet på denna silan Leith. Andrassy synes hafva bestämt såsom vilkor, att han skulle först komma till jtverensstämmelse mod den nya cisleitanska ninistör, som skulle bildas; och underhandingarne mellan honom och Kellersperg lära derför ännu pågå. En meningsolikhet skall ha uppstått emellan dem deruti, att Kellersperg vill uteslutande hålla på den af tyskarne 8. k. törfattningstroheten, som i sjelfva verket afser att hålla alla de olika nationaliteterna på denna sidan om Leith tillsammans med öfvervigt åt den tyska nationaliteten i representationen, riksrådet. Andrassy lär visgerligen vara i det närmaste af samma mening och vill ej medgifva den federativa principen i den utsträckning, t. ex. czecherna fordra; men han vill dock gifva större sjelsständigheter åt dessa nationaliteter, än de hittills ätnjutit. Och eftersom czecherna f. n. icke skola kunna förmås att afstå från sina sordringar, vänder Andrassy sig till polackarne, hvilkas önskningar om oafbängighet han synes vilja i det närmaste tillfredsställa. Med anledning häraf börjar den tyska författningstrogna pressen redan en ganska vacker opposition mot Andrasay, hvilken den för öfrigt ätven vill såra genom de något kuriösa hyllningar, som egnas åt v. Beust af tyskarne. Både i det öfriga Tyskland och Ryssland följer man med rotgirigt skelande blick händelsernas utveckling. Andrassys tillkomst till makten betraktas med misstro på båda hållen. I Tyskland dröjer man närmast vid den tanken, att den vigtigaste posten inom den österrikiska statsstyrelsen ötvergått i icketyska händer, och känner detta som ett nationalt nederlag. Några korrespondenter säga visserligen, att Apdrassy är en häntörd vän af Tyskland, men i brefven från Berlin till sydtyska tidningarne framhålles likväl städse, att framtiden först måste upplysa, hvilken väg Audrassy ämnar beträda gentemot Tyskland. Med större misstroende yttrar sig den ryska pressen. Journal de Petersbourg (furst Gortschakoffs organ) uttalar sin förvåning öfver Beusts plötsliga afgång och underkastar derpå Andrassys politiska forntid en skarp kriuk. Bladet påminner om hans deltagande i revolutionen 1848 och finner det beränkligt, att den ungerska ministeriela majoritetens politik skall för framtiden blitva öfvervägande i kronans råd. Om vi icke misstaga oss — fortfar bladet — skulle Andrassy svårligen hafva öfvertagit ministerportföljen, om icke genomförandet af hans program blitvit betryggadt, åtminstono för så vidt som det i allmänhot kan gifvas säkerhet för dylika saker. Denna misstämning skall ingalunda bättras sderigenom, att Andrassy vill gifva Galizien en mera sjelfständig ställning. Dagen före sin afresa från Pest till Wien gjorde Andrassy ett besök i Deakpartiets klubb, hvilket besök blef en formlig atskedsfest, i det att, förutom de flesta medlemmarne af klubben, äfven samtliga ungerska ministrarne samt medlemmar af öfverhuset och pressen voro tillstädes. Andrassy helsades vid sitt inträde i klubb salen med stormande eljen-rop. Ordföranden Justh gaf i korta ordalag uttryck åt klub bens smärta öfver ministerpresidentens afgång En tröst — sade han — ligger endast deri att till hans efterföljare valts den, som åtnju tor klubbmedlemmarnes fullaste förtroende lAndrassy svarade: VR — 5 S