Göteborgsposten – 18 november 1871, sida 2

Från Utlandet. Det hvilar för ögonblicket en viss flauhet öfver den politiska verlden, framkallad deraf att de olika rogeringarne äro hvar i sin stad ifrigt sysselsatta med utarbetandet af de lagförslag, hvilka skola tramläggas för de i December och Januari åter sammanträdande resp. representationerna. I Frankrike afvaktar man isynnerbet med spändt intresse förslag angående sfolkundervisningen och föravarsfrågan. Generalrånen i de olika departementen ha isynnerhet med värme uttalat sig rörande den förra trågan och för ändamålet anslagit vackra summor, dermed gitvande ett godt stöd åt Jules Simons mycket omtalade lagförslag, hvilket vill förorda kostnadsfri och obligatorisk undervisning, hvari de flesta generalräden äfven instämt. Mot den obligatoriska tolkundervisningen uppreser sig likväl det katolska presterskapet, med den dock så patriotiske erkebiskopen i Orlöans msgr Dupanloup i spetsen. För det hierarkiskt katolska presterskapet är en allmänt utbredd folkupplysning naturligtvis en styggelse, och det skall äfven endast tum för tum vika tillbaka för de krafter, som arbeta från andra håll. Men de under kriget vunna ersarenhetsrön i afseende på fransmännens underlägsenhet i jemförelse med tyskarne, hvad bildning angår, såväl som Pariserkommunens råhet och förvildning äro mäktiga vapen i de frisinnade och patriotiska mäns händer, hvilka vilja begagna det nu inträffade tilltället till att införa en mera utbredd folkundervisning och genom den sprida ljus i de skumma tolklagren, hvi ka hittills varit alltför villiga redskap i prestskarans, i despotismens och demagogiens våld. Genom folkets frigörande från mörkret hoppas man kunna vinna det åt friheten och göra Frankrike på nytt starkt och mäktigt. 4 I Enogland synes regeringen hufvudsakligen vara sysselsatt med försvarsfrågan och de första utkasten till en begynnande ombildning eller omorganisering af Otlverhuset, hvarjemte hon tänker åter inkomma med ths ballot-bill. eler förslaget om hemlig omröstning vid val, hvarjemte äfven hon vill på nytt försöka med ett förslag till skollag. I Italien håller regeringen på med sörslag, hvilka stå i samband med hennes förslyuning till Rom och Kyrkostatens införlifnmg. Bland dem nämnes särskilt lagen om de religiösa korporationernas upphäfvande, hvilken man vill ha utbredd äfven till Rom. Ätven den italienska regeringen har försvarsverket på sitt program för det stundande parlamentet. Vid sidan af dessa mera inre arbeten gå underhandlingarne mellan regeringarne om något elags solidaritet eller gemensamhet i afseende på den alltjemt växande arbetarerörelsen, särskild hvad beträffar IInternationale. Det lär isynnerhet vara Bismarck, som i detta fall nu spelar första stämman och verksamt pådrifver regeringarne att skr.da till något partitagande. Ryktena om dessa underhandlingar äv likväl alltför obestämda, att man skulle kunna deraf draga några bestämda slutsatser. Det synes dock vara sannolikt att regeringswännen vilja enas om attsträngt tillse, det Vinternationale eller socialisterna i allmänhet tvingas att hålla sig inom laglig: hetens gränser och icke på något sätt anta sta de grundprinciper, på hvilka det modern: