bestämmelser och öfriga åtgärder, som i sådant afseende varda erforderliga. Motionären, hr Philipsson, hade emellertid under ärendets behandling af beredningen, med anledning af dennas beslutade framställningar, rörande anslag till flera inkomstgifcande inrättningar, och under förutsättning, att berörda framställningar, skulle bli af stadsfullm:e godkända, frångått sitt härofvan anförda förslag samt i väsentlig mån förändrat detsamma, och hade detta hans senars förslag blifvit af beredningen till alla delar godkändt. Detta förslag upptager 5 olika moment. Den diskussion, som, omfattande c:a 212 timme, i ärendet sördes under förmiddagssammanträdet, var endast, hvad man kallar, en förberedande diskussion och rörde nästan samtlige dessa momenter, till hvilka vi här nedan skola återkomma vid redogörelsen för efermiddagens samuanträde, då förslaget punktvis genomgicks och ytterligare diskuterades. Kärnpunkten i hr Philipssons förslag till hvilken alla de andra hänföra sig, är att en fond, benämnd Renströmska Undervisningsfonden härstädes skall bildas. Samtlige de talare som på s. m. uppträdde: hrr Berger, Hedlund, Heurlin, Dickson, Ekström, Hammarberg, Stromberg, Francke, O. Ekman och Philipsson omfattade med glädje bildandet af en sådan fond och betonade samtlige den vigt för Göteborgs samhälles andliga utveckling, som stiftandet al en dylik fond innebure, seende några första grunden derigenom lagd till ett universitet, andra till en fri akademi. Sedan hr Philipsson framhållit, att den af honom först föreslagna benämningen Renströmaka undervisniogsfonden måhända skulle afhålla andra för saken välvilligt stämda testatorer eller donationsgifvare från att befrämja deneamma, tycktes man allmänt enas om, dels, att en sådan fond bör bildas, dels, att dess namn bör blifva: Göteborgs Undervisningsfond, grundad medelst anslag från Renströmska donationen 1871. Rörande sättet för bildande af fonden, äfvonsom rörande densammas lämpligaste användandet, förvaltningen at densamwa m. m. hvilket allt innefattas i förslagets öfriga moment, voro deremot meningarno mycket delado, mon, då som sagdt, på f. m. intet afsörande beslut sattades, återkomma vi dertill här nedan. Sedan ords:s proposition, om den sörberedande diskussionen kunde anses slutad, blifvit med ja besvarad, åtskildes fulln:e kl. 3,3 e. m. för att åter sammankomma kl. 5 e. m., då förslaget skulle purktvis gonomgås. Sedan eftermiddagens sammanträde på utsatt tid öppnate, beslöto stadsfullmäktige på ordförandens hemställan till en början att den ifrågavarande fonden skulle benämnas såsom föreslaget blifvit eller: ÅGöteborgs undervisningsfond, grundad genom anslag från Rerströmska donationen 1871. Derefter töretogs behandlingen af de olika momenterna, hvart för sig, af hr Philipssons förslag, hvilket i sitt törändrade skick lydde sålunda: Att en fond (med ofvanstående benämning) skulle bildas af: 1:o) sådana medel som ur den nu tillgängliga utdelningsfonden komma att utgå under form af lån, i den mån dessa medel återbetalas; 2:0) behållna afkastningen af sådana inkomstgifvande inrättningar, hvilka, medelst anslag ur den nu tillgängliga utdelningsfonden, tillvägabringas, för så vidt icke stadsfullmäktige, tid efter annan, skulle anse sådan behållning böra användas till utveckling af inrättningens verksamhet; 3:0) räntorna å de under punkten 1 omförmälda — — OLM GÖ DD ED dd PM n; 4:0) ett kontant anslag ur nu tillgängliga utdelningsfonden af 15,000 rdr, att utbetalas den 1 Januari 1872; och 5:0) de öfverskott å nu tillgängliga utdelningsfonden, som möjligen uppstå, genom besparingar uti anslag till beslutade ändamål, så framt icke stadsfullmäktige om sådana ötverskott annorlunda besluta; att de, enligt punkten 1, ingående kapitalafbetalningar skola utgöra undervisningsfondens grundfond, hvilken icke får minskas; att räntorna å grundfonden, jemte undervisningsfondens inkomster, enligt punkterna 2, 3, 4 och 5, skola användas till befrämjande härstädes at undervisningsoch andra kulturåndamål, medelst offentliga föreläsningar eller på annat sätt; och att ur undervisningsfonden skola utgå: dels den 1 Januari 1872 6000 rdr, till inrättande af en meteorologisk observationsanstalt härstädes, och dels årligen, under 1872, 1873 och 1874, i den mån disponibla tillgångarne dertill förslå, 6500 rår, till vidmakthällande af berörda anstalt, hvars föreståndare bör hafva särskildt åliggande att hålla föreläsningar i meteorologie eller andra vetenskaper, som med meteorologie stå i samband; samt att undervisningsfonden skall förvaltas och användas af en utaf stadsfullmäktige tillsatt styrelse, hvilken till stadsfullmäktige inkommer med förslag till de reglementariska bestämmelser och öfriga ätgärder, som tid efter annan för ändamålet varda erforderliga. Rörande det första mom. beslöto stadsfullmäktige, i enlighet med hr Iranckes förelag, hvilket af hr Philipsson biträddes, att det skulle tillsvidare förbigås. Mom. 2 föranledde en Jångvarig diskussion, hvars resultat blef att stadsfullmäktige i afseende på användandet af den möjligen uppkommande afkastningen af badhuset och fiskhandeln anslöto sig till de i hr Bergers reservation uttryckta meningar. I afseende på badhuset var den i nämnde reservation uttryckta åsigten, att den möjligen blitvande inkomsten af detsamma bör reserveras för dess egen utvidgning eller anläggning af badoch tvätthus i andra stadsdelar, med rättighet för stadsfullmäktige att om afkastningen at sålunda åstadkomna badoch tvätthus skulle bli större än för uppfyllandet af honhafvat af nva gådana hvoonader erfordras. be