Göteborgsposten – 14 november 1871, sida 2

Article Image
ser till Paris ifrån landet. Larue erbjöd sig och begaf sig i väg d. 1; vec. med 48 dopescher om 35 ord, hvilka voro inneslutna i ett elfenbensetui. Sedan han passerat igenom Tours, tog man honom till fånga i Chateaureneault; frigifven, begaf han sig ötver Vendöme, Cloyes, Chateaudun och Dourdon mot Paris. Ånyo häktad och dömd att skjutas, lyckades han att ily undan och anlände d. 24 Dec. om natten till stranden af Seinen utanför Paris. Flolen var betäckt med drisis; utan lång öfverläggning simmade han öfver, och skulle på motsatta stranden sannolikt ha frusit ihjäl, om icke franc-tireurs, uppskrämda genom hans förföljares skott, ännu i rätt tid kommit till hans hjelp. Man gaf honom ett varmt bad i Neuilly, der ban först efter fyra timmar åter kom till sans. Han hade, då han häktades första gången, nedsväljt de åt honom anförtrodda depescherna, för att rädda dem; genom ett kräkmedel fick han åter upp dem och öfverlemnade dem åt Jules Favre. Regeringen erbjöd honom en belöning af 25,000 fres, hvilka han dock afslog. Nu gaf man honom hederslegionens kors, hvilket enda utmärkelsetecken han bär som en simpel telegraftjensteman i Lille. Franska regeringen är sysselsatt med budgetförslaget, och man väntar, att totalbeloppet af utgifterna skall, tillika med den betalbara räntan på den nya skulden, utgöra 2,800,000,000 fres. Flera tidningar bebåda en broschyr af general Trochu. Guvernören i Paris, general Ladmirault, har för hr Thiers kraftigt framhållit oförenligheten mellan belägringstillståndet och den radikala pressens stigande våldsamhet. Jules Janin har nu omsider krupit in i franska akademien, der han läste ett vältaligt äreminne öfver Sainte Beuve. Camille Doucet helsade den gamle feuilletonisten. Bland åhörarne nämnas prinsen af Joinville, hertigen af Aumale och hertiginnan af Chartres. Officielt vederlägges nu ryktet om, att regeringen skulle framlägga för nationalförsamlingen ett förslag om landsförvisning för medlemmarne af den bonapartiska familjen. Franska tidniogarne diskutera mycket ifrigt frågan om ett plebiscit för bestämmande af regeringsformen. I Times påyrkar en insändare, som kallar sig en fransk landsflyktinog, att ett plebiscit bör oga rum i Frankrike. Det kan möjligen utfalla mot kejsardömet, men det bör dock verkställas för principens skull. Journal de Paris påstår det vara bestämdt säkert, att regeringen håller i Kanalen avisoångare, hvilka skola förekomma kejsarens möjliga landstigning i Frankrike. Den bekante skriftställaren och kommunisten Elisåe Reches har rymt från Versailles. Kapitulationskommissionen har från marskalk Bazaine erhållit en massa handlingar, hvilka afse belägringen af Metz. Deribland finnas flere af kejsaren skrifna bref och äfven sådana från marskalk le Beouf i kopior, hvilkas originaler blifvit af marskalkea deponerade i Schweiz. Marskalk Mac Mahon skall i dagarne offentliggöra en skrifvelse, hvari han, till vederläggniog af andra uppgifter, vill på det bestämdaste förklara, att kejsaren icke hatt befälet vid Södan. Ledru-Rollin har anländt till Paris, der han ämnar stadigvarande bositta sig. En gul bok kommer att framliggas för nationalförsamlingen, innehållande alla det senaste årets diplomatiska aktstycken. Striken i Chemnitz är nu i det närmaste bilagd. I Berlin har franske exministern Rouher ifrigt anhållit, att man måtte till honom återlemna de diplomatiska aktstycken, som blifvit under kriget at tyskarne tagna från hans slott Cercey. Schreiber, kommissarie för utdelning af regeringens understöd till de ur Frankrike utvisade tyskarne, har plötsligen lemnat Paris efter ett häftigt uppträde med tyska sändebudet derstädes. I Belgien har stor uppståndelse inträffat inom pressen på grund af en artikel i Bismarcks organ Nordd. allg. Zeit., hvilken säger, att Belgien är en härd för Internationales samhällsfarliga elementer, hvilka bladet antyder, att belgiska regeringen icke eger tillräcklig styrka att undertrycka. De belgiska tidningarne säga öppet, att denna ton angifver annexionslusta. I Spanien har bildats en association mot Internationale, hvilken förra regeringen uppmanas att understödja. Från Amerika skrifver Times korrespondent rörande bedrägerierna i Newyork att rättegången mot Tammany-ligan ännu fullföljes, men så matt att allvarsamma klagomål uttalats öfver det sätt hvarpå man låter tid och tillfälle gå sig ur händerna. Stora juryn har, efter hvad det påståtts, vägrat att sätta mayorn Hall i anklagelsetillstånd, men på samma gång fällt ett tadelvotum mot honom för försumlighet vid utöfvandet af sina skyldigheter. Tammany-ligan har hedrifvit valfrågan mycket mera energiskt än sina motståndare. Tidn. New York Tribune offentliggör er 2 2 —— RR ot — me ot

14 november 1871, sida 2

Thumbnail