Göteborgsposten – 27 oktober 1871, sida 1

huru fintligt hans hustru förstod att öfvertala George Fairfax till att medfölja på resan. Clarissa fann sig instufvad i en landå full med damer, bland hvilka befann sig Barbara Fermor, och bland detta glädtiga sällskap fick hon ej tid att tänka på den förändring i mr Fairfax sätt föregående afton, som gjort henne litet ledsen, oaktadt hennes bättre omdöme sade henne att denna förändring ej borde utöfva något inflytande på henne. Han var ju för henne ingenting annat än en tillfällig bekantskap, och hon skulle kanske aldrig återse honom mera efter besöket på IIale. Men han hade kännt hennes bror och varit vänlig och deltagande — i så hög grad att det skulle gjort henne glad om hon kunnat tro att han verkligen var hennes vän. Sedan lady Lanra fått sin önskan att erhålla mr Fairfax till sällskap under resan uppfylld, dröjde hon ej att begagna sig af tillfället. De hade ej hunnit långt från slottet, innan hon började att lätt och med ett utseende af glädtighet, som dolde hennes verkliga allver, vidröra det ämne som låg henne om hjertat. — När skall giftermålet ske, George? frågade hon. Jag önskar verkligen veta något bestämdt för att rätta mina bestyr derefter. Att tala med Geraldine om saken tjenar till ingenting, ty hon vill ingenting säga. — Min bästa lady Laura, jag är nästan i samma belägenhet som ni. Jag har mer än en gång försökt förmå henne att bestämma dagen för giftermålet, men hon har alltid på ett eller annat sätt undvikit ämnet. Jag vill ej