Göteborgsposten – 18 oktober 1871, sida 2

hoskansleren äfven skall vara en autoritet för Mähren, eller, med andra ord, adressen vill uttala en önskan om, att Mähren, som också är öfvervägande slaviskt, skall efter hand komma in under konungariket Böhmen, hvarpå väl äfven skulle följa Schlesien. Från England omtalas en märklig politisk koalition, hvilken är egnad att väcka stor uppmärksamhet. Det är neml. fråga om ingenting mindre än en association mellan ett antal högre aristokrater, peers of England, och ett större arbetareförbund. Bland aristokra terna nämnas: marquisen af Salisbury, grefven af Carnarvon, lorderna Lorne, Lichfield, Lennox och John Manners, vidare sir John Pakington, sir Stafford, Northeote och mr Garthorne Hardy. I spetsen för arbetareförbundet stå hrr Applegarth, G. Howell och George Potter. Första väckelsen till detta förbund kom från en förening af arbetare, hvars ordförande är hr Scott Russell, sekreterare George Potter och hvars namn är Council of Skilled Workmen (yrkesarbetarnes råd). D. 3 Februari d. å. uppdrog detta råd åt sin ordf. att träda i undernandling med ett antal peers, hvilka önskade att få veta arbetarnes åstundan. Först d. 4 Aug. kunde ordf. meddela, att ett lagstiftningsräd bildats af ett antal peers och andra herrar, hvilket uppdragit åt honom att meddela sin arbetareförening följande besiut: Lagstiftningsrådet för de engelska yrkesarbetarnes välgång och välförhållande antager det förslag, som väckts hos detsamma af hr Scott Russell, ordf. för det i Januari bildade rådet af representativa arbetare. Det åtager sig att med detta råd öfverlägga om de nödiga lagstiftningsåtgärderna för befordrande af de arbetande klassernas fysiska, moraliska och andliga väl. Det åtager sig att förbereda sådana lagstiftningsåtgärder till förverkligande af arbetarnes syftemål och att föreslå samt genomföra dessa åtgärder i parlamentets båda hus. Det blundar icke för den starka opposition, som dessa åtgärder skola möta i parlamentet, men det anser för sin pligt att göra allvarsamma ansträngningar för ernående af bättre öfverensstämmelse och närmare förbindelse mellan de olika samhällsklasserna, och förbehåller sig full frihet att bedöma och afgöra öfver klokheten i de förslag, som göras detsamma, och öfver lämpligaste sättet att genomföra dem; det förenar sig uppriktigt med arbetarne till befrämjande at gemensamt väl. Den 28 Sept. blefvo grundprinciperna för rörelsen bestämda i sju artiklar, godkända, undertecknade af lagstiftningsrådets medlemmar, framlagda för arbetarnes råd och äfven af detta undertecknadt. Dessa sju artiklar lyda sålunda: 1. Våra arbetarefamiljer skola frigöras från de trånga gränderna och osunda bostäderna i våra städer och förflyttas ut i det fria, der de kunna lefva och växa upp midt i en trädgård, i frisk luft och solsken, starka, friska och måttliga, under inflytandet af ett väl ordnadt hem. 2. För att detta skall kunna genomföras, måste en fullständig organisation till sjelfstyrelse för grefskap, städer och byar skapas, med rätt att förvärfva och förfoga öfver grundegendom till gemensamt bästa. 3. Det nästa vilkoret för yrkesarbetarnes välstånd är, att dagsverket skall utgöras af åtta timmars ärligt arbete. 4. Förutom primärskolorna, skall man upprätta skolor för praktiska kunskaper och teknisk skicklighet i arbetarehemmens krets. 5. För folkets moraliska och fysiska bästa skola institutioner upprättas till offentlig vederqvickelse, undervisning och bildning, såsom tillhörande den allmänna förvaltningen. 6. Offentliga basarer skola upprättas i hvarje stad till försäljning af varor i detalj, af bästa slag och till en gros-priser. För en stor utvidgning af organisationen af den offentliga tjensten till det allmännas bästa skall försorg dragas etter postverkets mönster. Dessa sju beslut äro å lagstiftningsrådets vägnar undertecknade at törut nämnda medlemmar ur aristokratien och ett antal arbetare, bland dem äfven ingeniör Scott Russell. I dessa dagar skall en sammankomst ega rum mellan medlemmarne ur båda råden. Det säges, att Disraeli, hertigen af Richmond och lord Derby haft någon del i underhandlingarne och äro ense om rörelsen, fastän deras namn ej finnas under besluten. Hvad allt skall det bli häraf? De tyska trupperna skola ofördröjligen börja utrymmandet af ostprovinserna. Det förljudes, att Frankrike ej mera skall hålla något särskilt sändebud hos påfven i Vaticanen. JNÖIIAU TN TM Am