Göteborgsposten – 18 oktober 1871, sida 1

AD F uTFrrr-r-— — — 2 — 2 — — velaktigt ha blifvit medlem af detta kabinett, om han icke vid valen 1869 fallit igenom. Oaktadt, eller kanske just derföre att man från både den yttersta högern och den ytter: sta venstern angrep honom med så mycken häftighet, har han varit särdeles uppburen af den allmänna meningen. Generalrådsvalen höllos i går, men ännu vet man ingenting om utgången, annat än att det radikala partiet segrat i några af de stora städerna i Södern. Detta var att vänta och har icke öfverraskat någon; utgången af valen på landet är i allt fall det vigtigaste. Detskulle för resten vara en dikt, om man sade att parisarne särdeles bekymrat sig om hela saken; deras conseil municipal tjenar på samma gång till conseil gånral och saken rörer endast provinsen i deras ögon. Af tio parisare, som man i dessa dagar hör samtala, tala två om det nya lånet, två om färgen på de nya trimärkena, tre om bonapartisterna och resten om den andra dödsdomen öfver Kossel. Det är en vecka sedan lånet fulltecknades till sjutton gånger den utbjudna summan, och man förvånar sig öfver att premien på börsen icke är mer än 4: 50. Det synes anvars vara rätt artigt. — För att kunna göra så många som möjligt af subskribenterna delaktiga af obligationerna, säges man ha för afsigt att fördela dessa i qvart-obligationer å 100 francs (på samma sätt som Crådit Foncier för några år sedan gjorde), medförande hvarje sådan en fjerdedel af alla de förmåner i afseende på utlottning, ränta och premieberäkning 0. 8. v. som en hel obligation. — I sammanhang med frågan om lånet har man också mycket sysselsatt sig med den s. k. guldkrisen, men detta är ett alltför vigtigt ämne att behandla så här i slutet af en korrespondens. Men i dag hoppas jag att man får annat att tala om. Abd-el-Kader kommer till Paris. Den store emirens resa har möjligen en politisk betydelse i sammanhang med de invecklade förhållandena i Adgier. Hr Lambrecht är icke den enda förlust som republikens president i dessa dagar gjort i kretsen af sina vänner. Mor Grögorine, som den 1 i hvarje månad spisade vid hans bord, är också död helt nyligen. Hvem var mor Grågorine? Mor Grögorine hade förr i verlden hållit ett litet hotel garni, der unga Thiors, när han från Aix kom upp till Paris för att göra sin lycka, tog in. Men lyckan kom icke så fort som den unge mannen hoppades, han mötte mera motgångar än framgångar och hade mera ledsamheter än uppmuntran. Det händer så ibland för unga skriftställare. — Seende alla sina drömmar om rykte och tillfredsställd ärelystnad dunsta bort och dessutom i saknad af utvägar att uppehålla sig i Paris, stod han färdig att återvända till. Aix. Stanna qvar, sade mor Grågorine, ni skall bli en stor man, jag förstår mig på den saken! Och hvad hyran och pensionen beträffar — så kommer det aldrig i fråga. Det var en krona till värdinna, och en krona är den fattige studenten nu icke långt ifrån att bära. Inom ett år kom han in i Constitutionnel och sedan gick det som en dans. Och under alla förhållanden alltifrån den dag han hade ett eget bord, var gumman Gråägorine sjelsskrifven gäst den 1 Januari som den 1 December.