Från Utlandet. Senare Post. Angående den stora eldsvådan i Chicago skrifves derifrån d. 9 Oktober: xEn stor eldsvåda utbröt här i Söndags natt i södra delen af staden. En sydlig storm blåste och dref elden hela milen långt genom bjortat -4.—. Tucentala byggnador äro förstörda, bland dem alla bankerna, jervägsdepoterna, tullbuset, vattenledningsverken samt de förnämsta hotellen och förrådshusen, jemte en massa privata egendomar. I mellersta delen af staden äro byggnaderna af sten, men i de andra delarne mestadels af trä, och gatuläggningen är äfven af trä. Ena hälften af staden är uppbrunnen, äfven innefattande hela den affärsidkande delen. Elden rasar ännu. Ansträngningar ha gjorts för att släcka elden genom att spränga byggnaderna i luften med krut, men utan verkan. Alldenstund man icke har tillgång till vatten, står eldsläckningsmanskapet alldeles redlöst. Förlusten uppskattas till 500 mill. dollars. Borgmästaren (mayorn) i Chicago har telegraferat till andra städer efter hjelp och föda till de många nödställda och husvilla menniskorna. Stor sensation råder inom landet, och hjelp har skickats från Cincinnati, S:t Louis, Milwaukee oeh Detroit. Presidenten Grant har befallt, att lifsmedel och kläder skola utdelas från militärförråden i Chicago. På aftonen. Den afbrända delen af Chicago upptager inemot två engelska qvadratmil i hjertat af staden. Den sträcker sig från 12:te gatan mot norr. Allting har uppbränts från sjöstranden och nära en engelsk mil inåt land. Elden rasar ännu, men släckningsmanskap från andra platser anländer och hejdar eldens framträngande vidare mot söder och vester. 100,000 menniskor äro husvilla. Måyga ha blifvit dödade under ruinerna. Hjelp anländer från alla håll. Alldenstund Chicago var centralplatsen för den amerikanska vesterns kolossala spanmålshandel och en betydande del af de magaeinerade spanmålstillgångarne uppbrunnit, bar spanmålen stigit i andra delar at Förenta Staterna. Man börjar äfven tro, att staden skall, då den kommer att åter resa sig ur ruinerna, få ett ändradt läge, hvarför aktierna i de till Chicago förande jernvägarne rodan börjat falla. Chicago, Illinois, ligger vid Michigansjöns vestra strand och floden Chicagos mynning. Staden hade år 1870 348,109 innevånare, universitet, talrika undervisningsanstalter, ett astronomiskt observatorium, en storartad teater och många prakttulla butiker. Det är en vigtig handelsstad med liflig skeppsfart och talrika jernvägsförbindelser. De vigtigaste handelsartiklarne äro oxkött och fläsk, spanmål och timmer, och här funnos storartade slagterier, sädesqvarnar och en mycket betydande industri i metaller, isynnerhet maskintillverkning och jerngjutning. — Ånonu år 1830 var Chicago blott en obetydlig station för pelshandel, bestående at 12 hyddor och ett blockhus; men år 1833 började kolonister att nedsätta sig derstädes, och staden växte snabbt; dess folkmängd utgjorde år 1840 4853, 1850 29,963, 1860 109,260. Derat är ett stort antal skandinaver, hvilka antagligen nu befinna sig i en beklagansvärd belägenhet. I Wien råder alltjemt den mest upphetsade stämning mot böhmarne. Premierministern Hoheuwart har anordnat en sträng undersökning angående studenternas demonstrationer mot undervisningsministern vid rektors