Göteborgsposten – 14 oktober 1871, sida 4

Frän Hufvudstaden. Konungen lärer afresa till Köpenhamn i slutet at nästa vecka för att deltaga i danska konungens jagter. — Vid i Onsdags anställd prisskjutning med pistol i osficerarnes målskjutningsförbund i Stockholm vanns första priset mot fast tafla af löjtn. L. R. Nyström och major G. von Cedervald och andra priset af kapten R. Siltversvärd. Mot rörlig tafla erhölls första priset af löjtn. L. R. Nyström. — Vid i Thorsdags hållen bolagsstämma å Stockholms börs med intressenterna i Hargs qvarn-aktiebolag beslöts bolagets upplösning, och uppdrogs åt direktionen att i samråd med tre delegerade realisera bolagets tillbörigheter. — I dag skulle på Södra teatern i Stockholm uppföras En stund hos Diderot, i hvilket stycke hr Pettersson ernade göra sitt återuppträdande inför hufvudstadens publik i Rameaus roll. Samtidigt skulle derstädes för första gången hr Ahlström samt millerna Hammarstrand och Frankenteldt uppträda, den senare såsom debutant. — Mille Orgåni samt hrr Wilhelmj och Joseffy uppträdde i Thorsdags afton å Stora k. teatern för sista gången inför hufvudstadens publik. Dagbladet berättar om konserten följande: Salongen var i det allranärmaste fullsatt och bifallet särdeles ymnigt. Hr Wilhelmj öppnade konserten med Beethovens violinkonsert, första satsen, med orkester. Dessutom spelade han en komposition af sig sjelf samt den förut hörda Åair på Gsträngen af Seb. Bach, hvilken, ackompagnerad, som fallet nu var, med orkesterns stråkqvartett, tog sig förträffligt ut. Denne utmärkte konstnär kommer att lemna ett angenämt och varaktigt minne efter sig. Han intager bland violinister en hög rang, ej blott för fulländad teknik, utan äfven för djupt förstånd af hvad han spelar samt ädelt föredrag. Hr Joseffy spelade ett par präktiga stycken af Schumann, med bravur, men, isynnerhet hvad det senare af dem, Warum?, beträffar, på ett sätt som alls icke öfverensstämmer med styckets varma, poetiska stämning. I ett derpå följande stycke af Liszt visade sig deremet den utmärkte virtuosen helt och hållet till sin fördel. Liszt tyckes nästan bäst öfrerensstämma med hans skaplynne; vi hafva dock på en föregående konsert hört honom på ett förträffligt sätt återgifva en komposition af Seb. Bach. Hr Joseffy utförde vidare de begge sista satserna af Chopins konsert med orkester, samt till slut en fantasi af Liszt öfver motiver ur Mendelssohns Sommarnattsdröm, en komposition, hvari Liszt, som han ofta brukar i sina fantasier och parafraser öfver främmande temata, hackar sönder samt serverar dem bit för bit, inlagda i broderier och all upptänklig grannlåt. kEnorma svårigheter erbjuda emellertid dessa Lisztska fantasier i rikt mått, och den, som så lyckligt öfvervinner dem som hr Joseffy, kan vara säker att dermed taga sin publik, hvilket äfven nu var fallet. M:lle Orgni applåderades och inropades flerfaldiga gånger efter de begge arierna samt äfven efter de smärre sångerna.