Göteborgsposten – 13 oktober 1871, sida 1

Familjen Lovel ). Roman af M. E. Braddon, förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl. — Hon är ej så behaglig som hennes far, svarade lady Laura. Jag tycker mer om honom än om Sophia. Men jag tror nog att hon, huru litet intagande hon än är, förr eller senare kommer att göra ett briljant parti, ty hon får en ofantlig förmögenhet — det vill säga såvida det ej faller hennes far in att gifta om sig. — Det är väl föga sannolikt, då han varit enkling i sjutton år. Granger måste vara åtminstone femtio år. — Min bäste mr Lovel, jag hoppas att ni ej anser det vara någon ålder att tala om? — Min bästa lady Laura, huru kan ni tro det då min egen femtiondeförsta födelsedag hör till det förflutnas område? Men jag skulle ej tro att Granger är böjd för att gifta om sig, tillade han eftertänksamt; en sådan id har aldrig fallit mig in. Han ser ut som om han vore af granit, och det måste fordras mycket för att inverka på en sådan man, tillade han med en blick på sin dotter. — Det finnes solsken som smälter den djupaste snö, ) Forts, fr. N:o 237.