Från Utlandet. Ganska pikanta underrättelser ingå från Newyork rörande de stora underslef, som upptäckts inom dervarande förvaltning. Vi ha förut nämnt, hurusom det så märkligt befann sig, att, samma dag som kontrollören Connolly skulle framlägga sina räkenskaper och särskilt en mängd qvitton å de summor, som för olika ändamål utgifvits, just dessa qvitton, hvilka lagts särskilt afsides, tidigt på morgonen blefvo af inbrottstjufvar bortstulna. Historien rönte naturligtvis ingen tilltro, utan betraktades säsöm ett ytterligare bevis på fräckheten hos dessa officiela tjufvar. I sin ädla harm? öfver kollegan Connollys dåd uppmanade mayorn Hall honom att taga afsked, emedan befolkningens raseri annars ej skulle finna några gränser. Tammany-ringens organer utpekade med högan röst Connolly såsom den ende brottslige och fordrade, att han skulle afgå, på det en hederlig man måtte i hans ställe tå betattningen. Detta harmade naturligtvis Connolly, som väl visste med sig, att han i detta fall ingalunda ensam borde bära hundhufvudet. Med en fintlighet som förtjenar sitt pris, beslöt han att gå öfver till sina förra fiender och blotta sina forna kamrater samt sålunda ställa sig sjelf i en vacker dager såsom den bottärdige syndaren. Han fick ett bref från ordföranden för det stora mötet, mr Havemeyer, hvilket möte beslöt en undersökning, hvari denne uppmanade honom att icke atgå och att icke prisgifva sin befattning och sina handlingar ät de svekfulla tjenstemännen, utan heldre befrämja en fullständig undersökning samt öfverlemna sina räkenskaper åt den af nämnda möte utsedda medborgarekomitn. Havemeyer hänvisade honom för detta ändamål till mr Green; som åtnjöt allmänt förtroende och under hvars öfverinseende undersökningen skulle försiggå. Connolly gillade för sin del rädet och öfverlemnade alla sina räkenskaper åt mr Green, Denna åtgärd uppskrämde högligen Connollys forne medbrottslingar, isynnerhet mayorn (borgmästaren) Hall och Sveeny. För att motverka Connolly, skyndade Hall att förklara Conolly ur tjensten entledigad, derför att han faktiskt afgått från sin befattning och lemnat den åt en annan, samt utnämnde i ställetfgeneral MClellan till kontrollör. Han hoppades att genom detta aktade namn kunna rädda apparencerna-. Men Molellan vägrade att emottaga sysslan under sakernas närvarande skick, och Connolly törklarade i en skrifvelse till mayorn, att denne hade alls ingen befogenhet att afsätta honom, samt fullföljde sin töresats och öfverlemnade räkenskaperna till mr Green, som tog kontrollörsbyrån i besittning d. 16 Sept. och lät uppställa stark vakt utanför, medan undersökningen börjades af medborgarekomiten. New-Nork Herald säger, att Connolly till komitän öfverlemnat 70 bevis på sin och sina förra gkamraters brottslighet och att han lofvat att af sin enskilda förmögenhet återställa allt hvad han är skyldig staden. Vi torde litet hvar erinra oss, huru man