Göteborgsposten – 4 oktober 1871, sida 1

I varma och vältaliga anföranden sökte hrr Kolmodin, frih. Gripenstedt, Kallstenius och Åstrand vinna Kammarens ledamöter för bifall till K. M:ts förslag, hvilket äfven förordades af hr 7. Bergström, Emot förslaget talade hrr Jöns Pehrsson, Ola Jönsson, Törnfelt och Ifvarsson. Den sistnämnde talaren lät otvetydigt förstå, att någon utsträckning :f den allmänna värnepligten aldrig skulle antagas med mindre man medgåfve indelningsverkets aflösande på billiga vilkor. Han förmenade äfven, att ord fallit under diskussion från motsatta sidan, hvilka buro vittne om öfvermod och således ej voro egnade att befästa det goda förhållandet mellan de olika partierna. Man skulle på detta sätt reta landsortsrepresentanterna så länge, att desse en gång skulle låta se, hvem som hade makten i händerna. För detta hot fick hr Ifvarsson uppbära skarpa tillrättavisningar såväl af hr Sjöberg som af staisrådet Bergström, hvilka läto honom förstå, att, om meningen vore att hota med våld, svenska samhället ej vore så hårdt skakadt i sina grundvalar, att regeringen ej hade makten i händerna att upprätthålla aktningen både för grundlagens och den civila lagens helgd. Hr Ifvarsson förklarade emellertid, att allt berodde på en missuppfattning af hans yttrande och att hans mening aldrig varit att uttala någon hotelse, utan endast en varning till motsatta partiet att ej onödigtvis reta sina motståndare. Härmed var diskussionen afslutad öfver första punkten af betänkandet, hvilken vid den derpå följande voteringen bifölls med 109 röster emot 78, hvilka afgåfvos för bifall till det kgl. förslaget. Kammaren, som afslutade sammanträdet först kl. något före 1 på natten, skulle som igår fortsätta behandlingen af försvarsfrågan, då den sista punkten i betänkandet, eller förslaget till ny beväringslag, skulle komma att afgöras.