Göteborgsposten – 29 september 1871, sida 2

Från Utlandet. I Paris har nyligen utkommit en broschyr, kallad Jemnvigten i Europa efter kriget år 1870, hvilken gör en del uppseende. Författaren är en utmärkt skriftstallare af den liberala skolan. Han var en af dem, som accepterade kejsardömet och understödde det såsom ett skydd met anarkien, men derför likväl icke uppgifvit hvarken sin sjeltständighet eller sin omdömesfrihot, nemligen Cucheval-Clarigny, på sin tid hufvudredaktör för Constitutionel och en af aflidne finansministern Foulds vänner. Denne författare yttrar rent ut, att England under sista kriget varit systematiskt fientligt mot Frankrike, och säger, att om England icke utötvat sin tillbakahållande politik öfver de andra makterna, så skulle dessa uppträdt verksamt emot Preussen, för att hejda det i dess seg erlopp. Och han finner anledningen härtill i Englands svaghet, i dess oförmåga att taga verksam del i kontinentala angelägenheter, hvarför det icke heller ville tillstädja någon annan att blanda sig deri, för att icke förlora allt inflytande på händelsernas lopp i Europa. Han säger: Historien skall en dag med förvåning erinra om den feberaktiga verksamhet, som England utvecklade i början af kriget, tör att isolera Frankrike i Europa och beröfva det all förmåga att bilda någon allians. Detta var det enda ändmålet med de neutralas Åliga,, hvilken borde ha vakat öfver bibehällandet af jemnvigten i Europa och sopades bort, så fort som vapenlyckan vände sig emot Frankrike. För att kunna bilda denna liga, måste England ha användt botelser såväl som ölvertalning och tryckt med all kraft på de makter, som kunde frestas att komma till vår hjelp, antingen derför att de stodo i törbindelse hos oss, såsom Italien, eller dertör att de, såsom Österrike och Danmark, hade orsak att önska framgång åt våra vapen. Storleken ai de ansträngningar, som engelska kabinettet måste för detta ändamål göra, borde ha öppnat deras ögon och öfvertygat dem om, att vi, endast skenbarligen de angripande, verkligen kämpade tör den svages oberoende samt för Europas frihet och säkerhet. Förf. sager, att då Frankrikes nederlag vidtogo, började flera makter att visa det sym