Göteborgsposten – 29 september 1871, sida 1

tionen N:o 2 måste derföre, huru förödmjukande det än är och huru betänkligt det än kan blitva längre fram, för närvarande i allt foga sig efter fraktionens N:o 3 vilja, såvida den ifrigt efterlängtade totala ministörförändringens solskensdag skall randas. Dessa begge fraktioner hylla i främsta rummet den egna nyttans grundsats, den att se sig sjelfva till godo. Deras program är — lindelningsverkets upphäfvande. Endast på detta vilkor räcker iraktionen N:o 3 sin kraftfulla näfve åt fraktionen N:o 2,hvars alla medlemmar visserligen icke äro rustoch rotehållare, men måste identifiera sig med dessa, om de skola uppnå maktens tinnar och om den efterlängtade katastrofen skall inträffa. Den talrika gruppen af rust-och rotehällare, som är med om indelningsverkets upphäfvande, vill befria sin jord från en gravation, som representerar i kapitalvärde etter en trovärdig beräkning 70mill. rdr, och med detta värde skulle denna jord höjas i de nuvarande egarnes händer. Men de erbjuda väl ett hederligt vederlag för en sådan förmån? Ja visserligen, det nemligen att ökade bördor skola läggas på andra samhällsklasser! Det torde ej vara olämpligt att här erinra derom, att ifall det förålurade indelningsverket upphafdes, det mål som genom en ny ministers medverkan skalle uppnås och för hvilket den specielt skulle bildas, så blefve Jordegendomen i Skåne, Halland och Blekinge befriad från nästan alla grundskatter. Det bör säledes oj förvåna någon att det skånska partiet i begge kamrarne lika itrigt arbetar tör indelningsverkets upphäfvande, för en ministörförändring, och för insättandet af en ny, bildad med på förhand atgifvet löfte iatt sjelf proponera indelningsverkets upphäfvande och rinförande af en utsträckt värnepligt, likvisst så konstruerad naturligtvis att den ichs tager några dagsverken från jordbruket. Man skall invända att en ministör med ett sådant program är omöjlig. För närvarande är ingentiog omöjligt, enligt den antydda framtidsministörens upptattning. Varaktigheten af en sådan ministör är deremot en annan sak. På cirkus Salamonsky presenterade mr Burgess en elefant; den var alideles utmärkt, en ny företeelse här och som ådrog sig stor uppmärksamhet; den var gjord af guttaperka, innehöll bara väder, vägde blott några skålpund och var mycket lättskött under mr Burgess ledning. Jag tror att den minister som med biträde af fraktionen N:o 3 skulle göras af det material som fraktionen N:o 2 tillsläpper, blef just en sådan elefant som mr Burgess presenterade. Oturen fogade dock så att hans elefant en afton blef för mycket uppbläst, och — sprack. Jag tror att den i ämne varande ministören, om den blir för allmänheten prosontorad, snart komme atv dela cletantens på cirkus Salamonsky öde. Emellertid torde det ej vara så illa om den der ministören N:o 3 — ty i ordningsföljden skulle den intaga detta nummer — kom till stånd, för ombytes skull. I min egenskap af publicist skulle jag helsa den välkommen och jag tror att äfven många af mina ärade kolleger, som nu länge med vemod saknat en minister som lemnar stoff till längre och kortare ledare, skulle med glädje tänka, kanske säga: nå ändtligen, och sedan: dånen såsom åskan, bröder! Emellertid föreställer jag mig att fraktionen N:r 2 ännu någon tid får vänta, innan hoppet om en total ministerförändring går i fullbordan. Jag hari det töregående at detta bref antydt att konungens ministrar, tillföljd af riksdagens numera otvitvelaktiga svar på den kungliga propositionen i försvarsfrågan, endast ha att välja mellan antingen ett bestämdt yrkande på Andra kaumarens upplösning och förordnandet om nya val, eller att ingifva sina afekedsansökningar. Ni torde emellertid ha observerat att den tidning som egentligen tagit på entreprenad att upphäfva indelningsverket, icke med ett enda ord antydt möjligheten af Andra kammarens upplösning, naturligtvis emedan en sådan åtgärd från regeringens sida skulle rubba oppositionens uppgjorda plan och derföre är det väl som nämnde tidning i den punkten varit så tystlåten. I händelse af nya val, måste förutses att åtskilliga som nu sitta i kammaren icke bli omvalda, och alla de framstående inom gruppen N:r 2 torde ej vara så fullt förvissade om att bli omvalda, att de ej hellre vilja sitta på grund af nu innebafvande fullmakter. Åtskilliga koryfeer kunna nu ganska lätt bli undanpetade af personer, som i hemorten kommit till anseende. Derföre vore ju den der totala miaistörförändringen att