Göteborgsposten – 29 september 1871, sida 1

hand såsom trappsteg vid nedstigandet. En fot kan säkert ej bli gammal! Hvad sligs skor skulle hon bära, månne, på sin resa? Han hade aldrig sett mademoiselle Delignys fötter klädda i andra än röda satinskor. Han bevarade ju fortfarande en sådan liten sko under lås och bom. Var det verkligen möjligt att hans hustru kunde ha haft mindre fötter än förtrollerskan? IIan hade ej haft hjerta att framställa några vidare frågor till sin dotter i detta afseende. Och säkert skulle mademoiselle Deligny låta af hans böner örvertala sig till att i slottet dansa den underbara dansen Labello jardinidre, en gång! Marion skulle lära att fatta den trollmakt denna sköna qvinna utöfvade öfver alla. Lofve glädjen — lefvo dansen — lefvo mademoiselle Deligny!