— — 2 — Och hr Sandblome: 1:o Att landstinget täcktes anslå medel till inrättande at ett seminarium för ifrågavarande ändamäl, hvilket torde böra förläggas till Uddevalla, i likhet med hvad som under åren 1866 —68 egt rum, samt hållas i verksamhet så länge behofvet deraf gör sig kännbart; och . 2:0 Alt som uet äfven torde medgifvas vara nödvänuigt, att för de nu redan examinerade och antagna småskolelärare och lärarinnor bereddes något tilltälle att inhemta nyare undervisniugsmetoder. ätvensom att repetera förut genomgångna lärokurser, hvilket torde kunna stallas i sammanhang med nu toreslagna läroanstalt, medel dertill torde af landstinget bestämmas. Diskussionen inleddes at Dan. Magnusson, som ansåg nödvandigt, att landstinget lemnåde understöd till skolor och seminarieanstalter, samt att inspektionen af desamma vore at stort behof, enär skolrad finnas, som icke fullt najakrigt förvaltade sina funktioner vid skolorna. Öuskaue ätven anslaget ökadt till 1000 rdr ärligen, hvari Sven P. Andersson instamde. Sandblom önskade bifall till sin motion, aumarkanue att penuivgar icke bättre kunde användas. Andreas Eliasson bifoll 5000 rdr och ansåg landstinget icke böra pruta dermed. JV. ordf. töreslog en förhöjning till 7000 rdr, Nycander och major Neiglick 7500 rdr. Sistnamnue tal. ville dock söka en medelvag och förordade en höjning till 6000 rdr, hvarmed ätven Francke instämde, enär ban ausåg 50 4 förböjuing vara för mycket. Ordf. förenade sig atven med siste tal. Efler en ganska längt uispunnen diskussion beviljades efter votering 5000 rdr årligen till folkskoleväsendets utveckling. Ordf. uppläste vidare en skritvese från statsrådet och chefen för landttörsvarsdep. Abelin, som ställde ett antal athandlingar om skjutbanor och målskjutningsöfningar till landstingets disposition. Hr Ifvarssons motion, att ledamöterna i länets markegänogskomit borde tillerkännas reseersättning i likhet med hvad landstingsmännen åtnjuta, hvilken borde utgå ur landstingskassan, remitterades på ordf:s hemställan till törvaltningeutskottet. Hr A. P. Linds motion om ändring i den hittills inom länet följda grund tör uttaxering af lardstingsskatt behandlades derefter. Hrr And. Eliasson, v. ordf., Francke, herger och ordf. yrkade atslag, den seuare anseende att nuvaranue norm för uuarering vore riktig. Major Neiglick 1öreslog en medelvag, att såsom gruuu för ekattens utdebuering skulle bestämmas tor kapital och arbete och jorubruksfastighet förhållandet at 5: 3, men återtog senare detta förslag. Hr Gyltensvaan förenade sig med Lind. Etter en lång diskussion och votering atslogs motionen med 28 röster mot 19. Hr Hanssons förslag om andring i grunderna sör vägbyggnads och vägundernållvingsskyldighet, ansags af ordf. icke kunna till behandling at landsunget upptagas. Hr Franckes törslag om ändring i länsaparbankens reglementes 17:de 8; lörslag om ändring af dess 14:de och 15:de 88; sams torslag om ett anslag af 5000 rdr ull tullständigande af materielen vid det af Mölndals viktualieförening upptörda sjukoch barnbördsbus, kom vidare under behandling. Molonaren önskade att reglementets 17:de må få följande lydelse: Direktionen är ansvarig för de hos hurvudkoutoret insatta och från sparbankskomuneerna i socknarne insända penninugars behöriga förvaltning och utlänar så fort ske kan sparbankens medel, eller uppkoper dertör räutebärande obligationer utgi.na at Riksgäldskontoret, svenska Hypoteksbanken eller sådana kommuner, som till utsardande at dylika obligutioner erhållit K. M:ts nadiga tillstånd, allt med afseende på den största säkerhet och den högsta lagliga vinst, som möjligen kunna erhallas. Vidare en redaktionsförändring ifråga om 14 S:s 5 mom. samt slutligen att landsunget, angående det i Mölndal upptörda sjukoch barnbördshuset, som af viktualletöreningen underhålles, men ej eger medel till materielens fullständiga anskaffaude, täcktes anslå det nödiga beloppet dertill, eller 5000 rdr. Major Neiglick onskade den första frågans afgörande uppskjuten till nästa landstivg, uvilket bestreds at hr Francke. Ordf. bilöll att frägans pröfning genast kunde töretagas och antog landstinget hr Franckes motion, som genast skulle träda i verkställighet. Ötver den andra motionen fattades det beslut, att frågan skulle delguvas direktionsmedlemmarne 1 sparbanken och hvila will nästa landsting. Den tredje motionen uppsköts på motionärens egen begaran tills komiterades för sjuknusbyggnaderna berättelse bletve töredra gen. Hr Gyllensvaans motion om förslag till ändring af grunde na för den landstingsman jemlikt 24:de 8 landstingsförordningen illkommande ersäuniug. ansågs af ordf. på grund af nämnde S, enligt hvilken landstingsman eller suppleant icke eger att beräkna annan ersatining än skjutslega for 2 hästar tram och åter, icke kunna till ofverlägg ning upptagas. Hr Gyllensvaans motion om änuring i tiden tör landstingets sammanträde föranledde en mir dre diskussion: Motionären önskade tiden ändrad till 2:dra eller 4:de