Göteborgsposten – 20 september 1871, sida 1

Liket efter en död manapersson fanns sistl. Söndag ilandflutet vid Ramsö. Papper m. m. som påträffades hos den aflidne angifver att han i lifstiden varit kaptenen å förolyckade preussiska fartyget Erwandine?. Att de ombordvarande ej vid olyckstillfället hatt lång betänketid utan särdeles brådtom, eynes bl. a. deraf att han stoppat klockan i portmonnäen samt denna och papper, pengar m. m. i oljetröjan. Kaptenens hustru och dotter lära, efter hvad af kaptenen å ett annat tyskt tartyg berättats, varit med ombord. Liken efter dessa senare äfvensom besättningen har ännu ej påträffats. En ballongfärd. Luftseglaren m:r Wells har till styrelsen för Köpenhamns Tivoli afgilvit följande intressanta berättelse om hans svenaste luftfärd med ballorgen Gamhbetta: Ballongen, som uppsteg från Köpenhamns Tivoli Onsdagen d. 13 Sept., erbjöd ej en så vacker yttre form, som den under andra omständigheter kan göra, emedan den vid uppstigandet endast var till halften fylld med gas. Orsaken härtill var, dels att det icke strängt taget var nödvändigt att fylla den mera, då den endast skulle bära 3 personer, dels emedan det varit törbundet med fara att fylla den helt och bållet. Skall detta nemligen gå för sig med full utsigt till en lycklig utgång, behöfvas det många ötvade arbetare dels till att fasthålla, dels till att fylla ballongen. Denna brist Jå öfvadt arbetsmanskap var äfven orsaken till att det drog så långt ut på tiden med att ordna och fastgöra tågen, hvarigenom uen bästa tiden för uppstigningen gick förlorad. M:r Wells önskade att ge Köpenhamns invånare tillfälle att se ballongen och fördenskull hölls den lågt svafvande öfver Kristianshavn, och kastades törst ut barlast. då staden låg bakom honom. Han steg till en höjd af 5000 fot och njöt från denua dem praktfulla anblick som Köpenhamn erbjuder nattetid, sedt i fågelperspektiv med dess otaliga gaslågor, som ännu på långt afstånd fortforo att blinka som stjernor vid horisonten. Amager passerades och i Kalleboderne och Öresund sågos många fartyg med tända lanternor. Ballongen kom här in i många vexlande luftströmmar, hvilka af och till drefvo honom ut ur hufvudriktningen från V. till O. Kort efter det Köpenhamn började försvinna i fjerran uppdykade gaslågorna i Malmö och Lund. Ballongen passerade tätt förbi Lund och här kunde neds igningen i all beqvämlighet ha forsiggått. men, det är en grundregel vid all lufisegling att så mycket som möjligt undvika upplysta, tolkrika städer om natien, då stor fara är tör handen, att gasen i ballongen skall explodera genom att antändas ettdera från gaslyktor eiler från de handlyktor hvarmed folk vid dylika tilltällen ej sällan bruka komma framrusande. Af detta skäl äfvensom derföre att resan mycket rvade hans passagerare ansåg m:r Wells det lämpligast att fortsatta resan vidare öfver Sverige. Kort efter ået man passerat Lund. sågos i nordlig riktning två små sjoar. Enligt barometern var ballongen uu 7000 fot öfver haftsytan. Kowmen till denna höjd, råkade ballongen in i en luftström, som gick i nordlig riktning, hvilket framgick dels af nordstjernans plats, dels af kompassen. Hela tiden hördes tydligt bundskall, som isynnerhet tilltog i styrka, då en al passagerarne, fotografen Schröder, började blåsa i vn mediörd trumpet. Af menniskor hördes ej ett jud. I alla händelser skulle nog de svenska bönderna, ifall de bade uppfångat några af dessa från höjden kommande toner, slagna af förskräckelse aktat sig att sätta näsan utom dörren. Dot var nu så mörkt, att luftsoglarno oj bade något begrepp om huru långt de be unno sig från jorden. Ett af ankaren grep emellertid fast på ett ställe. M:r Wells, som satt uppe i ringen för att passa på ventilen, anmodade passagerarne att kasta ut något barlast. Men genom ett missförstånd utkastades för mycket, hvarigenom ballongen började sliga med en förfärande hastighet. Huru högt den vid detta tillfälle steg är naturligtvis omöjligt att med bestämdhet säga, då inga observationer i mörkret kunde anställas på de medförda instrumenterna. men m:r Wells anslår det till omkring 1 dansk mil (3 sv. mil). Kölden blef bitande och bildade en skarp motsats till den milda och varma Inften längre ner vid jorden. Gasen började samtidigt att utspänna balongen i en betänklig grad, hvilket märktes derpå, att från dess nedersta öppning den öfverflödiga luften inuti började strömma ut och mor Wells öppnade derföre ventilen, dels för att förebygga följderna af ballongens alltför stora utspanning, dels för att åter komma ner i ett varmare luftlager; Kort derefter började passagerarne att skönja Östersjön. En liten stund dref ballongen nu utmed hatsstranden, men plötsligt fattades han af en luftsröm, som förde den ut öfver hafvet. M:r Weils såg sig nu nödsakad att plötsligt öppna ventilen. då ballongen och dess besättning med full fart störtade ner i öppna hafvet. Ankaret grep snart fatt i bottnen, men då man, innan afresan från Tivoli hade sörjt för, att gondolen med tillhjelp af luftfyllda bleckflaskor kunde hållas uppe flytande, fingo passagerarne inom kort tillfälle att draga andan ufter det opåråknade saltsjöbadet. Tack vare hr Schröders trumpet, som nu ljöd med en nästan underbar styrka, väcktes snart invånarne i det lilla fiskläget Kuabeck och endast några få timmar efter vårt nedstigande från molnen i hafvet njöto vi en välkommen hvila i de svenska fiskarhyddorna. I dessa skall det måhända under flera generationer talas om den märkvärdiga natten mellan d. 13 och 14 September 1871. då ett hittills osedt odjur, föll ned från himlen med tre stycken herrar. Från kustvakten S. N. Lantz vid Knäbecks station medförde den resande ett intyg, dateradt d. 14 Sept. 1871, hvarvid han förklarade att han under sin rekognosering på kusten hörde ljudet af trumpeten, hvarefter han tillkallade två fiskare, Håkan Christiansson och Johan Olsson, med hvilka han kl. 12 på natten gaf sig ut till sjös. Sedan de på:räffat ballongen och dess besättning ungefär 800 famnar ute i hafvet, bragtes passagerarne at dem i land. Orkanen på S:t Thomas. Danska tidningar innehålla nu utförliga skildringar af