Göteborgsposten – 19 september 1871, sida 3

; ket ochmed största fördel på dess lätt odlade jord. Den bästa honungen säges också fås härifrån och Ölandsnötter äro bekanta, likasom dess stenhallar, härdare än Gotlands, men mindre lämpliga för kalkbränning. Äfven jernmalm ser man någon gång af hogst egendomlig form, uppstaplad på stengärdsgärdarne, hvaraf finnes stor tillgång. — Borgholms slottsruin är öns förnämsta arkitektoniska prydnad. Slottet stod i sin högresta helhet intill år 1805, då den stätliga Carl Gustafs borg antändes af en person, för att genom denna låga handling fördölja stölden af koppar, rånad från slottstaken. Nu ligger slottet afbrändt till andra våningen och de murar, som en gång så hjeltemodigt försvarades af en Peder Michaelson Hammarskiöld och Knut Drake mot danskarne, skyddas nu endast at lefvande hagtornspalisader. Bismarcks jernvägsvagn. D. 13 sistl. Aug. hölls en sammankomst med delegerade från alla tyska, privata jernvägsbolag, hvarvid man beslöt att arskaffa en med all möjlig lyx och komfort utstyrd salongsvagn, så konstruerad att den kan begagnas på alla tyska jernbanor. Vagnen skall befordras gratis, så ofta den begagnas af tursten och furstinnan Bismarck och rikskanslern skall sjelf bestämma hvar vagnen skall ha sn hufvudstation. Smånätt barn. En afion i förra veckan infunuo sig tre herrar i korridoren till andra raden å k. teatern i Köpenbamn och aflemnade fyra biljetter till ep af sidologerna. Detta syntes vaktmästaren misstänkt och då han såg närmare efter, trodde han sig märka att den en af herrarne hade ett litet barn doldt under sin öfverrock. Men då barn under en viss ålder ej få tillträde till k. teatern, trodde nu vaktmästaren att herrarne ville insmuggla i logen ett litet barn. Barnet der får ej komma in! törbjöd han dertöre med barsk stämma. — Uvarföre det? — Det är ej gammalt nog. — Hm! Det är bara 32 års. Och verkligen visade det sig, att det lilla barnet var en dvärg, som f. n. förevisas på Sommerlyst och som önskade att beskåda baletten Sylfiden. Efter denna upplysning behöfde naturligtvis de fyra herrarne ej stå qvar längre i korridoren.