lvarjehanda. Öland är i flera afseenden en egendomlig ö I forna tylkeskonungarnes dagar egde den till och med sin egen konung. År 1819 erhöll den en egen länsstyrelse, men sedan 1824 lyder den 14 millånga och traän 11—3 mil breda ön under Kalmar län. För närvarande uppgår folkmängden till 38,000 personer. — Kommer man norr ifrån och väl hunnit början af Kalmar sund, fioner man der den beryktade hafsan Juugfrun, den förnämsta at alla de många Je små klippor och skär, som invid seglarens siua Jigga radade till parad utefter kusterna ända rå; fp Östergötlands och Smålands kw antör Jungfrun var det som Claes Horn, Å tran land af sin monark, Erik den ijortoude, slog danskarnes flotta under en Trolles befäl år 1564. — Öland är märkvärdig bland annat för ölanushästarue, som man förut under namn at kongsklipparne kunde påträffa vilda å ön. Sjeltva lanuets inueming eger något eget i sin östra och vestra landtborg, sina mot och sitt alfvar. Med sistnämnda ord menas de ställen uppå bergryggen, der kalksten ligger i Öppen dag och ingen Jordmylla numera finnes qvar. — Kommunikationen mellan ön och fasta landet underhälles af trenne skepp, af hvilka ett gör dagliga turer till norra delen at ön, ett till den mellersta (Färjestaden) och det tredje till södra delen. Oand kan kallas Kalmar stads bästa kund, dess kornbod. En sådan i egentligare mening är Öland derigenom att det förser många bryggerier i riket med deras hufvudsakliga råämne, ty korn odlas myc