Göteborgsposten – 18 september 1871, sida 2

Urbtullmugen 1 10111Un. Fran Utlandet. I går, d 17 Sept., insattes i den ma terielt menskliga utvecklingens historia ett nytt, ett betydelsefullt blad. I går invigdes neml. och öppnades för trafiken Mont Cenis-ba nan, hvilken är ett af monsklighetens jätteverk; som kan bli af den största betydelse för vår verldsdels framtid genom den lättade förbindelse banan skapar mellan södra delen af vår verldsdel och dennas öfriga länder. I de närmande, som hon särskilt verkar emellan Italien och Frankrike, kan ligga stor politisk vigt. Den sprängda tunneln har ett djup af 12,236 meter eller c:a 1 13 svensk mil. Den gamla stråkvägen till Italien gick längs ISreoch Aredalarno från Chambery och Montmeil lan upp till S:t Jean och S:t Michel de Maurienne, till hvilken senare by den savoyiska banan gått under många år. Från S:t Michel gick vägen på en längd af c:a 8 sv. mil öfver berget, passerande Modane, Lans-le-Bourg, Mont Cenis Hospice, och slingrade sig derifrän utför den branta sluttningen öfver Molaretto och Giaglione till Susa, hvarifrån en jernväg länge funnits till Turin och hela Italien. Mont Cenis-baoan skiljer sig från denna linie och går mot höger vid byn Fourneaux, omkring 1. svensk mil nedantör Modane; derpå slingrar den sig med en lätt stigning från For neaux till Modane och går härifrån till tunnel-inträdet ofvanom Fourneaux, 3,904 fot öfver hafsytan, samt skär genom berget Mont Cenis på en punkt mellan Col de Fråjus och Col de la Koue, icke långt från den stora massa som bär namnet Mont Tabor och hvarifrån bergskedjan sträcker sig öfver Mont Ambin och Lilla Mont Cenis ull Stora Mont Cenis. Den högsta punkt, som tunnela uppnär, är 4377 sot ofvan hafvet och 3480 fot under bergskammen ölver hufvud taget. Från denna punkt sluttar tunneln ned till den andra tunnelöppningen på italienska sidan, vid Bardonreche, eller Bardonecchia, 4334 fot ofvan hafvet, hvarifrån den nya banan skall gå ned till Oulx, vid Dora Räparia, följande denna dalgång öfver Salabortrand och Exilles, tills hon utmynnar i den stora Susadalen vid Bussolino. Förutom sjelfva tunneln a åste man således på fransk sida bygga omkring 1!3 svensk mils jernväg mellan S:t Michel och Modane och omkring 5 mila bana på italiensk, mellan Bardonröche och Bussoliuo, utan att nämna de bisder som resa sig på hvarje steg å den italienska sidan, längs den djupa Exilles desiten. Och likväl är på denna sida allting tärdigt nu, och det är endast på grund af försening i byggnadsarbetena å fransk sida, som hela banan icke kan bli öppnad för allmänheten förr än i början af November, fastän tunneln, det dyra jättearbetet, är färdig. Times innehåller i ämnet en artikel, hvilken antyder, att fransmännen alsigtligt fördröja arbetena, allt sedan Italien anslöt sig till Preussen emot Österrike, och säger äf ven öppet, att deras afundsjuka mot England har någon del häri. Vi vilja icke tro det, utan hoppas, att den franska andan skall vara nog vaken för att inse, det Frank ike endast kan vinna på att få allt flera intressen gemensamma med Italien och att bli den allmänna stråkvägen för resande och gods trån England till Italien och vidare genom Suezkanalen till Indien, om än Brindisi skall komma aw bli en svår medtäflare till Marseille. Om Frankrike drager sig af småsinne tillbaka, ekall Tyskland gnugga händerna, och desto fortare skall S:t Gothardsbanan, ännu en dröm, bli en verklighet, Dermed skulle ett nytt Sadowa vara beredt åt Frankrike, och ett sådant af ännu farligare art, än det som vapnen åsamkade detsamma, då Tyskland och Italien slogo Österrike. Jubel, hänförelse råda i Böbmen! Telegrafen har bragt oss underrättelse om, att kejsar