Göteborgsposten – 18 september 1871, sida 1

ve at Ugglas, Wijkander. — Suppleanter: hrr Casparsson, B. v. Geijer, Gyllenram, Heeggström, frih. C. 0. Silfverschiöld och Ribbing. Andra kammarens minoritetslista, som förenade omkr. 69 röster, upptog: Ledamöter: hrr Jan Anderson i Jönvik, J. Euglander, frih. John Ericson, Johan Johansson i Ringshyttan, Carl Ifvarsson, C A. B. Kallstenius, frih. J. Koskull, C. A. Mannerskantz, F. A:son Palander, frih. C. J. 6. af Schmidt. J. Rutberg, frih. J. G. N. S. Åkerhjelm. — Suppleanter: hrr Ola Andersson i Nordanå, Johan Bergström, J. F. Edström, Th. Ekenstam, F. A. Forssbäck, A. Grill, H. Hegermark, R. Martin, L. Norin, friherre C. G. A. Tamm, P. J. Varberg, L. Öhlin. Båda kamrarne remitterade i Fredage utan diskussion till försvarsutskottet den k. propositionen angående landttörsvarets ordnande: men i Första kammaren förbehöll sig hr v. Koch att vid nästa sammanträde ia afgifva detaljerade anmärkningar i afseende på denna proposition. Mot propositionen angående förändrade bestämmelser i fråga om roteoch rusthällsinrättningen vid sjöförsvaret, framstäldes i Andra kammaren af br Palander åtskilliga anmärkningar, sökande tal. ådagalägga, att man vid uppgörändet af förslaget lagt alltsör mycket till grund de förhållanden, som äro rådande vid landtförsvaret, utan att taga hänsyn till de särskilda förhållandena vid sjöförsvaret, som påkalla en tätare omsättning af manskap, med deraf härflytande ökad fattigvårdstunga för de orter, der de afskedade båtsmännen hafva sitt hemvist. Med hänsyn till de beräknade kostnaderna trodde tal jemväl, att man begått ett misstag, då man till grund för beräkningarna lagt medelkostnaden för den nuvarande roteringen, medan det kunde tagas för gifeet, att det blefve de rotar, som hafva den högsta roteringskostnaden, som komma att ingå på de föreslagna förändringarne, medan de rotar, för hvilka kostnaden år låg, komme att låta det förblifva vid det gamla. Talaren ogillade äfven, att man icke hår såsom vid landtförsvaret tillämpat vakanssystemet. På framställning af hr Lagerstråle i Första kammaren och grefve Posse i andra kammaren beslöts med anledning deraf, att vid denna riksdag icke något statsutskott tillsättes, att åt försvarsutskottet uppdraga att afgifva de förslag rörande riksdagskostnadernas bestridande, som vid lagtima riksdag af utskottet framställas. Det tillkännagafs slutligen i Kamrarne, att i talmansk nferensen blitvit öfverenskommet, att plena skulle hållas på Lördag samt nästa Fredag kl. 32 e. m. för att bereda tillfälle för de ledamöter, som hafva några förslag att väcka i de ämnen, som i de k. Propositienerna beröras, att dem afgifva. För öfrigt kommer något sammanträde icke att ega rum, förrän det särskilda utskottet inkommer med någo! utlåtande. Försvarsutskottet hade i Fredags e. m. sitt första sammanträde. Det utsågs dervid onhälligt till ordförande frih. Louis De Geer och till vice ordf. grefve A. Posse. Fråga uppstod härefter om utskottet skulle genast utse sekreterare eller uppdraga åt ordförande och deputerade att besätta denneplats. Ledamöterne af första kammaren voro för den sednare utvägen. Andra kammarens ledamöter ville till sekreterare antaga käpt. A. Ryding, som vid förra riksdagen i denna egenskap tjenstgjorde i försvarsutskottet. Om röstningen anställdes, och med 14 röster mot 9 (hvilka sednare röstade för sekreieraretillsättningens öfverlåtande åt delegerade) utsågs kapt. Ryding, ehuru ingen ansökan till utskottet var ingifven. Vid Lördagens sammanträde i Första kammaren afgaf hr vor Koch de påminnelser mot de kungl. propositionerna rörande försvarsväsendets ordnande, som han dagen förut förbehöll sig att få framställa. De innefattade hufvudsakligen en protest mot hvad talaren benämnde de enivelleringaraf em beskattning, hvilka innefattades i de s. k. förslagen om törändrade bestämmelser i afseende å roteoch rusthållsinrättningen. Han sökte visa att enligt detta förslag de bättre lottade rotarne skulle få en betydlig ersättning derföre att de undgingo de ovissa besvären, medan de sämre lottade, för hvilka roteringskostnaden nu vore ringa, skulle få betala derför. Tal. ville visserligen medgifva lindringar, efter sådant nu tycktes vara nödvändigt, men procentsvis lika för alla, af den nuvarande kostnaden. Hr von Koch formulerade sina yrkanden till två särskilda motioner, den ena i hvad som rörde landtförsvaret, den andra i hvad som rörde sjöförsvaret. Sjoministern frih. Leyonhufvud afgaf en replik på åtskilligt af hvad hr v. Koch yttrat rörande båt-mansroteringen i Blekinge, grundande sig dock denna replik, såsom det tycktes, på ett missförstånd af hvad hr v. Koch yttrat. . . Ätven grefve Henning Hamilton tog till ordet för att yttra några ord om det kongl. förslaget till lardtförsvarets ordnande. Det vore visserligen möjligt, att förslaget kunde vinna Kamrarnes bifall, men han kunde ej undanrödja en farhåga, att meningarne ej ävnu vore så sammanjemkade, att man kunde vinna allmänt bifall till ett så omtattande törslag; men då det vore af högsta vigt både för regeriugen, för representationens anseende och för hela vår politiska ställning, att denna riksdag ej blefve utan allt resultat, så ville han hemställa till utskottet om man ej skulle kunna lättare nå ett sådant om man ej så, som det skett i det kongl. förslaget, sammanlänkade värnepligtslagen och armCorganisationen. Han tillstyrkte utskottet att först töretaga frågan om värnepligtslagen och ej stanna förr än det uppgjort en sådan, som kunde antagas utan alla vilkor. Ätven om uervid skulle atprutas något på hvad K. M:t föreslagit, trodde tal. att det dock kunde blitva tillräckligt för våra behof och i förhållande till våra tillgångar. I Andra kammaren afgaf hr 4. Rundbäck en motion, afseende åtskilliga ändringar i regeringens förslag, såsom inskränkniug af beväringsexercisen till 60 dagar. Då motionären för ötrigt gjorde den anmärkningen mot förslaget angående föräudringar i roteoch rusthallsinrattningen, att soldaten förvandlades från jordtorpare till backstugusittare (samma aumärknmg gjordes i Första kammaren af hr v. Kocb), yrkade han att rotehållare, som nu lemnar torp, skall fortfarande lemna samma förmån, dock ej till högre värde än 80 rdr. Ordet lemnades derefter at frib. Gripenstedt, som yttrade: Jag har hvarken någon motion att afgifva eller något sarskildt förslag att framställa och icke heller är det min mening att nu företaga någon granskniug af K. M:ts proposition i ämnet, men jag känner eti behof att vid detta tillfälle yttra några ord med afseende på den ställning, hvari den vigtiga frågan för närvarande befioner sig. Jag måste bekänna, aut denna stallning ingifver mig en viss grad af oro. Alltitrån det att beslut fattades att sammankalla en urtima riksdag för att ytterligare handlägga denna tråga, har jag varit af den mening, att detta endast under en förutsättning kunde Yara lyckosamt och leda till gynnsamma resultater. och denna förutsättning var, att det förslag, som framlades, skulle hafva att vänta framgång. I motsatt fall kan jag Ar — — m DHD mm — —5