Göteborgsposten – 14 september 1871, sida 1

I finska Skärgården I). Originalberättelse af Adalbert Lamberg. — Det gläder mig högligen att ni utan vidare gick in på mitt förslag, ty ni gör mig derigenom verkligen en stor tjenst, herr Jouhten. Ni inser nog, att man icke gerna åt hvem som helst anförtror en kontant summa af flera tusen mark. — Naturligtvis, svarade Michaål, och det skall göra mig ett stort nöje att på samma gång kunna vara er till någon liten nytta för den godhet och det förtroende, som ni visar mig. — Och nu, herr Jouhten, vilja vi, om ni ingenting har deremot, besegla vår öfverenskommelse med ett litet glas punsch. Ni bör också muntra upp er något. Det är icke värdt att taga dylika saker så illa vid sig. Har ni nu lust att komma med upp till Sampalinna, dit brukar jag gå ibland om sommarqvällarne, när jag ej har tid att göra längre utflykter. Det är ett mycket nätt och trelligt ställe och mycken rörelse och lif har man framför sig med alla de der ångbåtarne och det är, som ni förstår, mycket trefligt för en affärsman. —— ) Forts. fr. N:o 211.