Göteborgsposten – 12 september 1871, sida 2

tor, furst Bismarck, grefve IIohenwart, grefve Beust, gretve Andrassy, sviterna och den baierske generalen Hartmann. Din6en slöt omkring kl. 6, då den tyske kejsaren begaf sig till hotellet. Kl. ?(,7 for kejsar Frans Josef ensam från residenset, för att i hotellet afbemta den tyske kejsaren till en utfart till Klesbeim; han helsades öfverallt med de lifligaste bitallsrop. Under utfarten åkte de båda kejsarne i en vagn, grefve Beust med furst Bismarck, grefve Andrassy med general Schweinitz, grefve Hohenwart med general Podbielski. sektionschef Hofmann med legationsrådet Keudell, furst Hohenlohe med öfverste kammarherren Redern, grefve Bellegarde med general Treskow, grefve Crenneville med grefve Pickler. I Klesheim gjorde erkehertig Ludvig Victor les honneurs för majestäterna, hvilka efter en timmas dervaro foro tillbaka. Illuminationen å höjderna börjades kl. 8, samtliga bergsspetsarne och bergsryggarne kring Salzburg voro betäckta med eldar. Efter återkomsten från bergen gats thåsouper hos kejsaren af Österrike, bevistad af den tyske kejsaren. I morgon atreser den tyske kejsaren till Mänchen, kejsar Frans Josef till Ischl samt furst Bismarck med grefven och grefvinnan v. Beust till Reichenhall, der Bismarcks familj uppehåller sig. I dag ha inga konferenser egt rum, Gårdagens konferens (mellan furst Bismarck och v. Beust) var mera eti vänskapligt tankeutbyte, ingenting antecknades; hittills har ingen chifferdepesch afgått härifrån. Såsom fullkomligt tillförlitligt kan antagas, att här inga ratificeringar, paragraferade fördrag eller bestämda uppgörelser ogt rum. Etter hvad som allmänt försäkras blef mani Gastein skriftligen ense blott om en enda sak: neml. ett likartadt uppträdande gentemot Internationalek. De å båda stdor kollationerade protokollen innehålla uteslutande öfverenskommelserna härom. Om Internationales inflytande skulle yttermera tillväxa, så skall en europeisk undersökningskomite inkallas. Om ytterligare några andra punkter blef i detta hänseende öfverenskommelse träffad. — — Från Nordamerikas Förenta Stater omtaJas en ganska märklig omständighet. Likasom frågan om slafemancipationen först utgick från Massachusetts, så har äfven från denna plats nu börjat utgå en ganska betydelsefull rörelBe. Denna afser upphätvandet af de särskilda staterna, hvilka nu ega en sjelfständig förvaltning. I stället för de olika staterna med deras autonoma administration vill man sätta helstaten och gifva staterna ett provinsielt förhållande, eller ungefär detsamma som länen i Sverige med deras landsting. Det ännu ringa parti, som vill genomdrifva denna plan, afser dermed att motarbeta den hela den stora republiken förskämmande korruptionen. Under det man i det gamla Europa tenderar till decentralisation, syftar man således i Amerika