Göteborgsposten – 4 september 1871, sida 2

till åtgärder, hvilka hon sjelf gerna skulle ha undvikit. Hon skall vägra hvarje medverkan till utbredning af den nya läran och till utförande af anordningar, hvilka vidtagas at de kyrkliga myndigheterna i afseende på den nya läran och dess genomförande; hon skall fasthålla vid principen om, att de åtgärder, som de kyrkliga myndigheterna vidtaga mot de medlemmar af den katolska kyrkan, hvilka ej erkänna dogmen, icke skola vara af någon inverkan på de personers politiska och borgerliga förhållanden, som af dem träffats, och hon skall i händelse af behof taga sådana mått och steg, som betrygga det borgerliga områdets oberoende af kyrkligt tvång. Ministern beklagar de törvecklingar, som skola häraf följa, men afsäger sig hvarje ansvar för dem, i medvetande om att han befinner sig i öfverensstämmelse med lag och rätt. . Denna ministeriela kungörelse, hvilken biträdts af regeringens samtliga medlemmar, har i högsta grad upprört erkebiskopen, hvilken äfven vändt sig till jesuiterskolan i Freising, för atv der söka tröst. I Italien tyckas mordbrandsanläggningarne ha blifvit epidemiska. Eldsvådorna i städerna och på landet ha märkbart tilltagit, och det har i de flesta fall visat sig, att orsaken icke får tillskrifvas slumpen, utan afsigten och — petroleum. Största oron har dock framkallats af den likväl i rätt tid qvätda branden i Palazzo Ricciardi i Florens, der inrikesministeriet ännu befinner sig. Elder utbröt i ett litet, som skräpkammare begagnadt rum, i hvars omedelbara närhet det rikhaltiga och högst vigtiga arkivet befann sig. Eoligt den genast anställda undersökningen måste elden ha kastats från gatan in i palatset. Genom detta dåd hotades ej blott statsordningens intressen, utan äfven Arnostaden med förlusten af en at sina arkitektoniska prydnader. I Frankrike har den bekante romanförfattaren Paul de Kock alidit, 75 år gammal. Grisetternas älskningstörfattare, aftog hans anseende äfven med grisetternas försvinnande och ersättande med les cocottes, hvilka ej nöjde sig med den mårinosklädning, som studenten i Quartier latin bestod sin älskarinna, utan flyttade till Bröda och der utvecklade för njutningslystna främlingar sin smak för siden, juveler och ekipager, ej längre belåtna med en improviserad omelette till middag, utan begärliga efter att frossa åi luculliska dincer och helst supger hos Paris mest framstående restaurants. I denna nya verld, som på gamla dagar omgaf Paul de Kock, fanns ej längre denna ungdomslust, detta naiva begär efter det billiga, men verkligen lustiga nöjet, som utmärkte perioden för hans kraitiga verksamhet. Huru skulle en Paul de Kock kunnat skrifva sin Moustache på en tid, då man frossade i läsandet af Fanny? af Ernest Faydrau? Derför hade den gamle skriftställaren öfverlefvat sig sjelf, och han har nu bortgått nästan obemärkt. Napoleon III:s hästar ha nu sålts i Paris. Hang Lion, som efter revolutionen reds af Trochu, betingade blott 2,500 fres; hans älsklingshäst Orlow, sedan begagnad af — Rochefort, såldes för 2,000 fres. Alla hästarne, 40 till antalet, såldes till iaalles blott 69,310 fres. De hade blifvit illa åtgångna under belägringen. Tysklands fabrikanter skola vid Michaelimessan ha ett möte i Leipzig, för att rådgöra om de gemensamma åtgärder som böra vidtagas till bekämpande af de alltmer hänsynslöst uppträdande, genom eocialdemo kratiens upphetsningar sramkallade agitationerna bland arbetarne mot arbetegifvarne. Det tyska nationalekonomiska mötet i Lubeck har antagit ett förslag om införande af ett enda myntsystem för hela Tyskland. Senare Post. Thiers har emottagit lyckönskningar från alla makter i anledning af förlängningen at hans makt som franska republikens president; och sjelf har han i ett budskap till nationalförsamlingen tackat densamma för det förtroende som blifvit aonom visadt samt utlofvat, att regeringen skall på allt sätt anstränga sig för att genomföra Frankrikes reorganisation. Journal des Debats uttalar sig med belåten het öfver denna utgång af saken. Thiers tros komma att hemförlofva församlingen d. 15 d:s. Såsom vi förut nämnt, föregicks beslutets fattande af mycken oro och jäsning. Man visste i Versallles bestämdt, att om omröstningen skulle utfalla emot Thiers, så skulle Frankrike ännu samma afton vara utan regering. Ministrarne bade neml. till Thiers inlemnat sin begäran om afsked, för den hän delse att omröstningen icke skulle bli till hans förmån, eå att de skulle algå tillika med honom. Thiers befann sg i en mycket retlig stämning. Justitieministern Dusaures amondement (se ofvan) rörande hans person stötte i utskottet mot stora svårigheter och kunde endast med knapp nöd gå igenom. Då mini stern de Larcy inlemnade sin afskedsansökan, tog han icke emot densamma, utan sade: -Stanna ni; om jag i morgon blir slagen, så arAnla vi sam Fredrik sade desertera tillsam