Göteborgsposten – 4 september 1871, sida 2

Article Image
Thlers årbere på armeens organlsCrliung fortgår alltjemt. Så skall nu den andra armen, 150,000 man stark, med det snaraste stå fullt rustad och färdig. Ilans bemödanden å andra sidan att frigöra Frankrike från den occuperande fienden tyckas äfven i dessa dagar ha krönts med framgång. Som bekant, ville man å fransk sida verkställa liqviden af den tredje halfva milliarden af krigsskadeersättningen, med hvars betalande de tyska truppernas occupation skulle bli inskränkt till Champagne, dels i kontanter och dels i vexlar, betalbara i Maj månad nästa år. Härtill ville furst Bismarck icke lemna sitt samtycke. Då bildades ett af 50 medlemmar bestående internationationalt kapitalistconsortium under franska bankens ledning, hvilket erbjöd sig att lemna trattor på kortare tid. Det tyska sändebudet grefve v. Arnim har i Versailles haft en konferens med den franske finansministern, hvarå en uppgörelse synes hafva träffats. Också uppgifves det från Paris redan, att den franska ostbanan nu vägrar att emottaga fraktgods, derför att redan i denna vecka en hemtorsling af 150,000 man tyska trupper skall börjas. I Schweiz skal! i denna månad hållas en allmän kongress af schweiziska arbetare. Programmet för denna kongress, hvilket förskrifver sig från PInternationale, har nu offentliggjorts och synes vilja draga det demokratiska partiet i den friarepubliken öfver i I Internationales leder, för att genomdritva en fullständig omändring at Edsförbundet och ställa dess maktbefogenhet under den socialistiska demokrat:ens oinskränkta ledning, så att den strängaste centralisationn skulle komma att införas i stället för den kommuna och kantonala frihet, hvaraf schweizarne nu äro i åtnjutande. Den femte punkten i programmet förklarar, att man vill en centraliserad organisation, derför att arbetarnes frigörande endast kan ske genom stark enighet inom hela partiet; och den ejette punkten går ännu längre, ty nationalitetsgränserna äre der upphäsda i enlighet med YInternationales allmänna program. Det föreslås neml., att republikens severativa institutioner skola upphöra; ett gemensamt medborgareskap skall gälla inom hela Schweiz; förbundsrådets myndigbet och kantonernas särskilda omröstningar skola undertryckas; och republikens lagstiftning skall handhafvas af folket sjelf, som voterar ja eller nej till hvarje förslag som underställes detsamma. Det är lätt att ana, huru det skulle gå, om punkten antoges. All säkerhet för den individuella friheten skulle försvinna och nationens styrelse skulle underkastas något Centralråd eller en Högste Direktör, hvilken återigen endast skulle bero af den lätt ledda massan af befolkningen. Systemet skulle i så fall bli alldeles detsamma som det hvilket gällde för det andra kejsardömet, med den skilnad att i nationens spets skulle stå en socialisvisk höfvidsman i stället för en kejsare. Dessa af V Internationale forordade politiska förändringar äro afsedda att understödja socialistiska ändamål. Folkmajoritetens omröstningsstyrka skall begagnas till medel att uttöra experimenter i Socalism. IIvilka äro töreningens slutåndamål? Det sörsta och största är, att hvarje arbetare skall erhålla hela produkten af eitt arbete, genom att göra sig qvitt kapitalistens anspråk. Arbetarens beroende af kapitali-ten under hvarje form säges vara slafveri, och detta måste upphäfvas, betalningen af daglönerna undertryckas och hvarje arbetare bör så njuta hela summan af det arbete han producerar. Men detta är likväl icke allt. Under det kapitalistens inkomster skola minskas, skola de på honom lagda bördorna ökas. All indirekt beskattoing skall upphöra och i dess ställe skola statens inkomster erhållas gerom en direkt och graduerad skatt på inkomst och arf, ehuru dock modifierad till törmån för samiljfåäderna. Dessa inkomster skola på följande sätt användas: Barnen skola kostnadsfritt uppfostras till sitt 14 år. Fattigunderstöden skola med tvång påläggas och staten skall afbjelpa hvarje brist i kommunernas sattigmedel. Öppna krediter skola af staten öppnas till förmån för samverkande föreningar och staten skall för detta ändamål upprätta en bank, som ensam har rätt att utgava sedlar; arbetstidens längd skall genom lag bestämmas, af staten aflönta fabriksinspektorer skola utses för att strängt öfvervaka anordningarne i sanitärt hänseende, en officiel statistik skall upprättas angående de arbetande klassernas förhållanden. Inom Schweiz ha dock yppat sig tecken till opposition mot detta program inom en kanton, som äfven protesterat mot att programmet skall framläggas inför någon kongress i Schweiz, till hvilken andra än schweiniska arbetare kunna inbjudas. Times, som innehåller en ledande artikel öfver detta nya kongressprogram, anser emellertid, att de schweiziska arbetarne nog skola taga sig till vara för att antaga ett program, hvilket innebär en så fullständig omhvälfning at alla deras statsförhållanden, under hvilkas skydd de dock hittills lefvat så lyckliga i åtnjutande af den afundsvärdaste frihet. Baierns regering har nu på det bestämdaste brutit med de påfliga. Kultusministern v. Lutz har newl. utfärdat följande ganska märkliga tillkännagifvande: Tan haäatalsa af dan Bbhaf,arcba ctatorättane arnna

4 september 1871, sida 2

Thumbnail