Göteborgsposten – 30 augusti 1871, sida 2

Handelsunderrättelser. Vi sysselsatte oss i vär föregående veckoberättelse med den storartade läncoperation, som i dagarne företagits af ett land, utrustadt med stora naturliga förmåner, administreradt af en finansförvaltning med mer än vanlig skicklighet och äfven i öfrigt försedt med de egenskaper, hvilka utgöra vilkor för att blifva en lyckosam kund på länemarknaden. Detta land var Nordamerikas Förenta Stater. Samtidigt med Förenta Staterna har Spanien framträdt i marknaden, och de upplåningskonditioner dess regering är villig att underkasta sig, innebära en slående motsats till vilkoren i det förstnämnda landets finansföretag. Den nuv. innehafvaren af finansportföljen, Ruiz Gomez, är den tredje finansministern i ordningen, som Spanien egt sedan 1868 års revolution. Landets ekonomiska krafter äro så starkt tagna i anspråk för att kunna förränta den statsskuld detsamma redan eger, att här finansförvaltningens verksamhet ej blott måste gå ut på att upptaga och konvertera lån, utan framför allt på att förminska statens utgifter. Det hvari en efterföljande finansminister der i landet söker öfverträffa sin föregångare, blir derför hufvudsakligen medgifvandena åt Cortes att ur budgeten utstryka utgiftsposter. Badgeten för det nyligen tilländalupna finansåret, hvilken var uppgjord under Figuerolas tid såsom finansminister, upptog statens inkomster till 53534 mill. och dess utgifter till ungefär 71634 mill. pesetas. Bristen för året var således 181 mill. Det lyckades för Figuerolas efterträdare, sennor Moret, att till den grad inskränka utgifterna att han kunde framlägga en med 87:. mill. minskad utgiftsstat i nästkommande års budget. Längre ansåg Moret sig icke kunna gå i besparingar, utan att tela i omtanken för statens väl. En annan .mera villig innehafvare af finansportföljen måste således uppsökas, och man fann en sådan i den ofrannämnde don Ruiz Gomez. Denne har vidtagit åtskilliga visserligen våldsamma men behöfliga åtgärder i statens ekonomi, och han har härigenom nedsatt utgifterna med ytterligare 29 mill. eller till 600 mill. pesetas, Till en del genom en något sangvinisk beräkningsgrund har han deremot fått siffran på inkomststaten upp till 58812 mill. och bristen under nu löpande finansår skulle således blott behöfva uppgå till 1112 mill. pesetas. Men såväl denna brist som de ogynnsamma balanserna från föregående år måste betäckas, och häri ligger anledningen till den storartade låneoperation, hvarom nu är fråga. När Cortes fattade det beslut att maximum af statens utgifter skulle nedsättas till 600 mill. befullmäktigade de ock regeringen, att när denna förutsättning inträdt upptaga tvenne lån: ett i form af 3 4 Rentes till effektivt belopp af 150 mill. samt ett annat i form af skattkammareobligationer på 300 mill. pesetas — huruvida detta senare belopp skulle vara effektivt eller blott nominelt, nämnes icke. Den förstnämnda af dessa båda låneoperationer har nu trädt i verkställighet. Subskriptionen skall öppnas och fullbordas inom loppet af en enda dag, d. 6 Sept. Kl. 9 f. m. — heter det i det omständliga dekretet om länet, hvilket tillika med finansministerns rapport i ämnet blifvit publiceradt — på nämnde dag skola subskriptionslistor samtidigt utläggas i London, Paris, Amsterdam, Lissabon, Madrid samt hufvudstäderna i Spaniens provinser och kl. 5 e. m. skola de indragas. Förmodligen hoppas man att genom den korta frist, som sålunda gifves spekulanterna, kunna poussera affären. Men hvad som säkerligen härvid kommer att visa sig vida mera verksamt är den oerhörda kapitalrabatt som lemnas, i det emissionskursen på de nya rentes blir 31 För att erhålla 150 mill:s kapital får spanska staten utfärda obligationer till ett värde af nära en half milliard. Den form Spanien valt för sitt lån, i det landet upptagit detsamma till låg räntefot och stor kapital