Göteborgsposten – 30 augusti 1871, sida 1

sätter sig i förbindelse med en annan vid det andra, och så hela vägen, så att det slutligen tyckes som skulle de olika grupperna utgöra ett enda stort sällskap. Hvilket pokulerande. politiserande och geslikulerande! Min talang är allt för svag att på ett verkligheten något sånär motsvarande sätt lemna en skildring näraf. Här ha Napoleon och Frankrike fått — och de få det nog ännu — sitta vackert emellan! Det var en tid. under det striden i Europa pågick som skarpast, då det var riskabelt nog för en stackare, som, i likhet med undertecknad, råkat bli något mörk i hyn och derför här lätt tages för en fransman, att inträda på ett dylikt ställe, helst om han icke fann sig föranlåten att, tilltalad af en segerrusig Germanias son, instämma i dennes Hoch! för Bismarck och Wilhelm, der Kaiser. Fler än en gång har jag haft endast min obetydliga kunskap i tyska språket att tacka tör min frälsning undan en hotande knytnäfve. Han har ändå bjudit till att lära sig vårt sköna modersmål, så ha mina antagonister resonerat, och det bevisar ju dock något godt. Dermed ha de ädelmodige låtit mig vara i fred. Det dröjde ganska länge innan jag kunde förlika mig med anblicken af så många Evas döttrar i ett krogrum med glasen i hand och inhöljda i tobaksrök. Nu ser jag deremot icke något så fasligt ondt eller anstötligt deri; ty jag bar sedan tyckt mig fiona, att en från hjertats djup gående fryntlighet ligger utbredd öfver det hela, och jag vet nu att slagsmål eller störande uppträden af hvad slag som helst på dylika, tyskarnes älsklingsplatser höra till undantagen. Allt går gemytligt tillväga och aet är verkligen högst sällan man ser någon gå öiverlastad derifrån. För dem, som älska en njutning af ett något upphöjdare slag, är rummets andra afdelning inredd till en anspråkslös teater, der små tyska pjeser gifvas och till hvilken man får köpa sig inträde för en obetyglighet. Skådespelarne äro naturligtvis icke at törsta rangen, men de tilltredsställa i alla fall den publikens fordringar, hvilka blifva allt billigare i den mån bierglasen, som icke heller häritrån äro utestängda, hunnit bli fyllda och påfylida omigen. I sådana lokaler der ingen teater finnes, ersättes denna at en, af 6 till 10 instrumenter bestående orkester, som har sin plats på en upphöjd ställning längst in i rummet. Det hör hit att omtala att i alla bierstugor serveras äfven spritdrycker af hvarje slag, eburu tyskarne, som törut antydt, icke fråga mycket derefter. Särskilt förtjenar att omtalas den på ena hörnet af disken eller på ett i närneten stående bord framsatta anrättningen, som kallas Lunek och hvilken består på somliga ställen endast at torra brödbitar, men på andra deremot af en hel mängd goda saker: bröd, korf, sill, ost och lök m. m, af hvilket allt hvar och on tager så mycket han behagar, blott han först reqvirerat ett glas bier, hvilket kostar fem cents, billigt nog. Det är denna anordning, många tusen ha att tacka för, att de under tider af arbetslöshet och ekonomiskt betryck undgått att svälta ihjäl. Jag känner fler än en som icke för några få dagar utan för flera månader begagnat sig och mått ganska väl deraf. Genom ett sådant lunchande, som det här kallas på svensk-amerikanska språket, kan man lefva godt nog på 10 å 15 cents pr dag. Utanför många bierstugor uhangas dagligen skyltar, på hvilka står skritvet: Varm lunch from 10 to 12 oclock, eller något dylikt. Så snart jag inträdt på ett sådant ställe och reqvirerat ett glas bier, blir jag utan påstötbing tillfrågad antingen jag önskar varmt salt kött, roastboef, svmsötter eller något annat, soppa t. ex, och sedan framsättes genast for mig af det begärda en portion som förnöjer en icke allt för tom mage. Ett godt glas bier således och en portion varm, ofta riktigt smaklig varm mat för endast fem cents, som här icke värderas högre än fem öre i Sverige! Såvida jag vet att byta om och icke dagligen, samt flera gånger för hvarje dag, besöker samma plats for att snylta mig till en måltid, är jag alltid välkommen, äfven om jag icke dricker mer än ett glas. Tar jag två, ja, då tycker värden sig ha mycket mer att tacka mig för än jag honom! Huru detta kan bära sig för vederbörande, finner endast sin törklaring deri, att försäljandet af bier är förenadt wed en omåttligt stor vinst, minst 300 proc. har man försäkrat mig. Försök att sänka priset pr glas lär ha bbfvit gjordt af en och annan spekulativ tysk krögare, men utan åsyttadt resultat. Folk i allmänhet se icke så noga på skillingen här, att de springa I sta fröjd voro sådana små tillsti