Göteborgsposten – 24 augusti 1871, sida 3

förmoda, arbeta med framgång, isynnerhet i dess försök att minska statens utgifter, och detta med ansenliga summor. Så skrifves det i en främmande tidning härom: Utgifterna skola nedsättas från 770 millioner realer till 630, en besparing som fördelas på alla grenar af statsstyrelsen och isynnerhet erhålles genom indragning af embeten och nedsättning i embetsmännens löner. Ministrarne sjelfva gå för sin egen delispetsen, och konungen skall hafva förklarat sig villig att samtycka till en nedsättning i sin inkomst. Antalet embetsmän, förutom de presterliga, uppgår till mer än 30,060, och de kosta staten årligen 304 mill. realer, hvarat 136 komma på armån och 31 på flottan. Deremot kostar kyrkans underhåll ensamt 186 mill., således 19 mill. mer än armå och flotta och 49 mill. mer än hela den öfriga statsstyrelsen. Det är naturligt, att besparingar kunna göras på detta område; också skumma ultramontanerna af raseri. Såsom prof på deras stämning må anföras ett uttalande i en klerikal tidning vid den allmänt aktade journalisten Carlos Rubies död. Han hade neml. icke biktat sig före sin bortgång, och de troende blefvo derför varnade mot att bedja för honom, ty det skulle vara alldeles onyttigt. Böner kunna neml. endast frigöra själar trån skärselden, hette det, men icke från helvetet. och bvarje liberal, som icke biktat väl före sin död, far ovilkorligen i ögonblicket till helvetet.; Från Frankrike erfares ännu ingenting angående nationalförsamlingens förhandlingar om förlängande af verkställande maktens utöfning af Thiers. Man väntar också först såsom i dag ett afgörande. Kändt är emellertid, att partikampen varit ytterst bitter. tskilliga makters beskickningar i Paris, deribland den svenska, varna i tidningarne främmande arbetare mot att bege sig till Paris, emedan der råder öfverflöd på arbetskrafter. Från Rom skrifves, att i Vaticanen råder stor penningbrist: Åoaktadt de oerhörda summor, som inflöto vid det päfliga jubilcet, äro kassorna uttömda. De at påfven sedan det verldsliga påfvedömets fall åt hans forna embetsmän, tjenare, officerare etc, anslagna understöd ha till en del minskats, till en del indragits. Underhandlingar om ett påfligt lån pågå; och har man för ändamålet vändt sig till Frankrike. I Ungern vägrar det lägre presterskapet till större delen att i afseende på dogmen om ofelbarheten lyda sina biskopar. I Tyskland utbreda sig strikes. Murarena i Stettin och Königsberg ha inställt sina arbeten. Man väntar nu ätven stora arbetsinställningar i Hamburg, der den socialdemokratiska kongressen skall till nästa år samlas. De strikande mekaniska arbetarne i Berlin ba fått anbud om att flytta till Newcastle, men ha vägrat, emedan de icke ville skada sina å denna plats strikande kamrater. I höst skall Lauenburg fullständigt införvas i Preussen.