det, men, som sagdt, till Amerika styrde ingen färden. Det blef den lilla bonaflickan från Småland förbehållet att ånyo visa vägen dit. Christina Nilsson, en nordisk vildblomma, utvecklad till sällsynt praktväxt i den förfinade smakens orangeri, Paris musikaliska verld, hon, som för 15 å 16 år sedan barfota sprang omkring på landsbygden och på marknaderna stämde upp en pipig sång till en ostämd fiol, hon, var det, som skulle bli den andra svenska näktergal, hvilken funnit sin Barnum. Hon fann den i impresarion . Strakosch, som nu sedan ungefär ett år i Amerika gör lika goda affärer med sin näktergal som Barnum för 20 år sedan gjord sin. Hon kom, hon sjöng, hon segradeå kasserade in högar af guld och banknoter. Vi ha alla läst om segrarne, om blomsterkastningarne, om hyllningarne af alla slag. Det ligger, som bekant, i Strakoschska lynnet att se sin Laffär i stort, stora vyer fattas sällan, men revenyerna bli ibland ej fullt så storartade. Svenska sångeu står nu högt på verldsmarknaden, tänkte hr impresarion, Jenny Lind och Christina Nilsson voro näktergalarne, kom så monsieur Oscar Arpi med Upsalastudenterna och segrade vid les concours i Paris, grosses Entzlloken, baron Taylor magnifik, publik enchants. victoire complets! Enfin, låtom oes skaffa till Nya verlden ej blott les rossignols, utan äfven andra singing birds of the North! Som sann kosmopolit tänker naturligtvis nutidens mest remarkable impresario på mer än ett språk. Men han ej blott tänker, han handlar äfven och så har det nu begifvit sig att en femdubbel qvartett, utletad bland många sökande, 300 tecknade men 20 utvalde, af sagde hr Strakosch blifvit engagerade för ett års uppträdande i Amerika mot ett hovorarium, som kan anses ganska högt: 6000 rdr, fria resor och fritt vivre, allt pr man. Det är sålunda 120,000 rdr kontant, som hr Strakosch vågar på företaget, oberäknadt en kanske minst lika stor summa i resekostnader och dagtraktamenten?, puffarne inberäknade. Sextusen riksdaler och allting fritt!, ljufliga program, hvilken massa illusioner du utan tvifvel nppväckt hos mången ung man i verken, med en första tenor, som väckt uppseende till och med på expeditionschefens supter, hos mången extra-ordinarie läroverksadjunkt, hvars andra tenor på sin tid skattades högt i O. D., mången första och andra bas, som numera slutat om natten serenadera för att i stället om dagarne regera och grondera på nerrökta och otrefliga kronofogdeeller häradsskrifvare-kontor! Men tyvärr, den här gången stod hr Strakoschs kassa ej ut med flera än 30 och bland dessa befinna sig röstinnehafvare af alla klasser: studenter, handelsbokhållare, handtrerkare, handlande, f. d. embetsmän, d:o löjtnanter o. 8. v. Bland de lyckliga, så har det berättats oss, befinna sig alla medlemmarne af len 8. k. Götebeorgsqvartetten. Och ni alla 270 andra, som alldeles icke skulle haft något emot att utbyta -metallen er röst mot en ännu bättre klingande, meallisk valluta? Ja, ni får vänta. Varan är stigande, måhända kunna nästa gång ännu ättre vilkor betingas! Sen dersöre tiden an ned godt mod! Men — öfven er om morarne: Morgonstund har guld i mun! Huru sällsamt dock att tänka sig, huruom de sköna, men enkla och okonstlade meodier, som i vårt gamla Svithiod ännu i dag juda kring sjöar, kring berg och i dalar, u kanske skola bära svenska namnet längre n vetenskapens och snillets heroer förut mäkat det!