Göteborgsposten – 18 augusti 1871, sida 2

— Ja, någon har varit här; en engel med rödt ansigte, mitt barn. — Nonsens! Du menar väl ej — Det var således ändock han! Men hvarför i all verlden kom han hit? — Ja, säg det! Hvarföre komma i allmänhet englar? — Jag har ej begrepp om den saken. Jeg känner endast en engel. Mina bekantskaper ha legat snarare åt motsatt håll. — Fi dono! Men du är ordentlig nu, min son, eller hur? Du har för alltid upphört med ditt lättsinniga lefverne, eller hur? — Det beror på. Jo om jag alltid har en engel hoss mig. — Ssara mig på en fråga, sir. Har du afstått ifrån alla fula vanor för din engels skull? Är det verkligen sannt att hon är orsaken härtill? — Endast hon. Ingen annan makt på jorden tror jag, skulle kunnat förmå mig till att arbeta. — En rätt vacker kompliment åt mig! Men är det sannt så får jag väl svälja pillret utan att grina. Nå, sir, är det nu din afsigt att lemna din gamla mor i morgon? Han skulle ha sagt ja, men det var något i hans mors ansigte som kom honom att tveka. Kunde det vara möjligt att denne prest under ett kort besök åstadkommit det underverk, som Lowndes försökt utföra i hela sex månader utan att lyckas?