Göteborgsposten – 5 augusti 1871, sida 5

Göteborg d. 5 Augusti 1871. Landtbruksmötet. I går på f. m. var utställningstältet i jemförelse med föregående dagarne och i anledning af den pågående regattan mindre talrikt besökt. Etter kl. 3 e. m., då den lägre inträdesafgiften 50 öre åter vidtog, var deremot tillströmningen af besökande ganska stark, denna gång dock, aåvidt vi förnummit, utan att föranleda till något slags oordning. Den i programmet utlysta allmänna sammankomsten med mötesdeltagarne började redan kl. 8 f. m. och inleddes dervid diskussionen af prof. Torell med ett föredrag öfver torfvens betydelse för vårt land och de fördelaktigaste metoderna att göra sig densamma tillgodo. Tal. anmärkte att vår framtid utan tvifvel berodde på rikedom på brännmateriel och att tillgången på skog såsom sådant alltmera börjat minskas. Man har derföre insett att eldningen med ved är för dyr och vändt sina blickar till bränntorfven, som redan länge varit använd i södra Sverige, ehuru i sin enklaste form: såsom stickoch tramptorf. Denna tål dock icke långa transporter och tager dessutom till sig fuktighet med yttersta begärlighet. Råtorfven måste derföre behandlas med maskin, så att fibrerna i densamma bli helt och hållet åtskilda. Vi ha trenne slag af på maskin beredd torf: kranmalen torf, rörtorf och kultorf. Maskinerna för de förstnämnda båda slagen äro ganska billiga. Båda äro synnerligen lämpliga för lokalt bruk, men de kunna ej transporteras, emedan deras stora volym i förhållande till vigten sätter sig deremot. Kultorfven. åter utgör i detta hänseende ett stort framsteg. Medan rörtorf endast har en egentlig vigt af 0,3, så uppgår kultorfvens specifika vigt till 0,9, hvarförutom kulformen gör att utrymme besparas samt är utomordentligt lämpligt för förbränningen. Sådan kultorf tillverkas nu på Wärgårda fabrik, En annan tillverkningsmetod är den af mr Hodges i Canada uppfunna och derstädes använda, hvarigenom oerhörda qvantiteter, 14,000 kubikfot eller 50 tons kunna dagligen upptagas. Grand Trunk-jernvägen i Canada hade med mr Hodge gjort kontrakt om att erhålla 7000 ctr torf om dagen. Metoden vore ännu ej försökt i Europa, men syntes, ifall den vore praktisk, skola blitva af stort gagn för industrien, hvaremot kultorfven mycket väl lämpade sig för eldning i rum. Löjtn. Anrep beskref tillverkningen af torf vid Wårgårda. Yttrade, att säkerligen stora svårigheter skulle möta vid torkningen af så ofantliga qvantiteter som efter mr Hodges metod blefve upptagna. Hr La Cour omnämnde att man i Irland gjort försök med en metod att torka torfven innan den pressas och beskref denna metod. Hr Anrep anmärkte att åtskilliga olägenheter vidlådde denna metod. Den förda diskussionen ånsågs utgöra svar på denna fråga. Samma resolution. fattades, då ingen ny talare anmälde sig, angående den sedan föregående dag hvilande frågan om hvitbetsodlingen. Hr Hedlund inledde derpå med ett föredrag frågan om husflitens betydelse och vilkoren för des! befrämjande. Tal. yttrade, att man i främsta rummet borde göra sig reda för hvad som menades med husslöjd. Denna benämning ansåg han endast kunna tillämpas på sådan slöjd som bearifves af landtbefolkningen på från jordbruket lediga stunder. Till den hörde sålunda nu spinning och väfnad. Den förra skulle dock numera, synnerligen hvad bomullen beträffar, icke kunna tafla med fabriksarbetet, hvaremot väfnaden såsom husslöjd till följd ef de solida varor den lemnar ännu en tid kunde ha utsigter för sig. Vidare voro halmflätning och korgmakeriarbeten sysselsättningar, som kanske framför allt vore af värde såsom husslöjd, derföre att materialierna äro billiga, konsten lätt inlärd, arbetet angenämt och nyttigt samt resultaten bidragande till hemmets trefnad och äfven till förtjenst. Äfven tillverkning af mattor m. m. af nöthår skulle kunna uppdrifvas till ett vackert yrke. Hvad beträffade stoltillverkningen i Wähla församling i Westmanland och Lindome sockens snickeriindustri, voro de icke egentligen någon husslöjd men väl en industri, hvilken man kunde ifrågasätta att staten skulle uppmuntra, isynnerhet genom utdelande af modeller. Ritskolor har man ansett för ändamålet nödvändiga, men vår allmoges anlag och skicklighet hade visat sig så stora att blott modeller äro behöfliga för att deras intelligens skall uppfatta hvad som är att göra. Tal. omnämnde den ifver som visats af Elfsborgs läns höfding för utvecklingen af husslöjden inom sitt län