Göteborgsposten – 3 augusti 1871, sida 6

Landtbruksmötets krönika. IV. Andra dagen. Allting klart till vandringen, till och med himmelen, i hvars blå loft solen hänger som en jättelampa mot hvars sken alla jordens rdankar förblekna, äfven de gasbolags, hvilka lemna högsta tänkbara (och hemlighållna!) utdelning. Alltså framåt! På vägen till utställningsfältet möta vi en god vän, stadd på retur derifrån, blossande röd i ansigtet och knappt har han fått sigte på oss, förrän han utbrister: Åh, det är en skandal! — Skandal? Hvilket: — Io, föreställ dig, jag köpte mig idag påmorgonen inträde till utställningen å exercisheden . . . . kostade mej mina modiga fyra riksdaler ... — Nå ja det kan den ärligen vara värd... — Ja, gudbevars, men hör på! Jag kom dit vid nio-tiden i morse, gick der en timma eller så, kände mig då en smula sugande och då det var platt omöjligt att få plats i restaurationstältet och jag dessutom ej hade lust att betala en riksdaler och tjugo öre för en sup, några smörgåsar och en halt öl, så kilade jag iväg till Lorensberg, fick mig i hast en lätt dejenner och tänkte återvända till Heden, ni kallar ju det så — Nå: — o, tänk er, då jag i gladt medvetande af min köpta fyrariksdalersrättighet helt lugnt sökte spatsera in på fältet igen, svarade man mig att ... Att? — Att jag visserligen köpt mig rättighet, att om jag önskade tillbringa hela dagen på utställningsfältet, men deremot på inga vilkor finge aflägsna mig derisrån, alltså, jag är helt enkelt af med mina fyra riksdaler och hellre än att ge ut fyra till väntar jag tills imorgon, defter klockan tre, då jag slipper in för 50 öre. Men nog är det .... Vi förbigå slutet af vår väns exklamation, helst som detsamma nog låter ana sig. Nu frågas: hade mannen rätt eller icke? Kan en dylik, i ordets egentligaste bemärkelse, exklusiv förordning försvaras eller icke? Ja, skulle vi obetingadt svara, om mötets bestyrelse kunnat åtaga sig uppfyllandet af allra minst följande trenne vilkor: 1:o) uppehållsväder hela dagen om; 2:o) tillhandabållande af förfriskningar, motsvarande billiga pretentioner; 3:o) garanti för att ej en eller annan oförutsedd omständighet rakt utaf tvingar den besökande att nolens volens lemna nöjet för pligten, t. ex. ett sjukbud för läkaren, ett angeläget telegram för affärsmannen o. s. v., men som bestyrelsen naturligen hvarken kunnat eller velat ikläda sig det omöjliga, torde det varit allrabäst om man inskränkt sig till att låta dagsbiljetterna gälla för hela dagen, utan afseende på om den besökande aflägsnar sig från fältet eller icke. Värdaste läsare, tro nu för allt i verlden icke, att vi uteslutande slagit oss på att klandra; ingalunda, men då vår möteskrönika bland annat har till föremål att föra din, det är den stora allmänhetens talan, i fråga om ställningar och förhållanden, som borde och kunde vara annorlunda, så ha vi här offentligt uttalat hvad mången, man och man emellan,