Göteborgsposten – 20 juli 1871, sida 3

stan intet. En del af konstsakerna lära återDanska anfallet i Bohus Län år 1788, hvarföre ock det då färdiggjutna nedgräfdes i jorden för att bevaras från förvandling i fientliga kulor. Ur salongen kan man utgå på en hög och stor trappa, under hvilken man kan åka och skyggad för regn instiga i byggnaden; men denna trappa är af tungt och groft utseende, icke öfverensstämmande med den öfriga byggnadens smak och elegans ). Nedanföre trappan är en parterr, sedan häckar, som utgöra lefvande kabinett, derefter en vattenkonst, omkring hvilkens bassin och sandplan går en häck i halfcirkel. Der vidtager parken. Slingrande gångar föra då ömsom i behagliga skuggor, ömsom till glada utsigter och böja ledigt öfver eller emellan de vördigt bevaxta höjderna. Vid sidan om vattenkonsten är orangeriet, en täck byggnad, prydd med sfinxer i basrelief öfver dörrarna och med en öppen korridor med kolonner. I denna byggnad utgör ett rum lusthus, siradt af två bilder i hörnen och spegelglas i taket. Sådan är ena sidan nedanföre byggnaden. Då man åter går åt de nämda parterrerna, har man helt nära en liten, men hög backe, upp för hvars brant en väg böjer sig. På spetsen deraf är ämnadt en solvisare. En bersgå, ansenlig genom sin höjd och sin längd, går vid sidan nedanföre parterrerna och gömmer bort i sin skugga en staty. Vid dess slut leder en väg emellan täta alar till en backe, som lemnar oväntad utsigt till sjön, hvars bergiga omkrets likväl icke bibehåller nöjet af denna blick. den förr nämda muren med balustraden äro nicher för bilder eller vaser och en trappa som för till de invid skogen vål dolda hushällsbyggnader samt ett litet drifhus. Itt större är vid sidan om trädgården åt andra handen. Langre nedåt smyger en stig inåt skogen, der man finner ett slags eremitage: en liten byggnad betäckt med bark och vid ingången två kolonner af obarkade tallar. Inuti är ett täckt rum, inneslutet af skogens djupa lugn, fastän blott få steg ifrån vägen. Ur hufvudbyggnadeu utgör utsigten åt gårdssidan, öfver parterrerna, ett perspektif emellan bocager, slutade med en blick af nämda sjö och kala berg på dess andra sida, hvilka höja sig till stark kontrast emot det frodiga och ljufva af boskeerna. Åt trägården åter, ser man dess parterrer, vattenkonst, häckar och öfriga anläggningar, samt slutligen parken, bakom hvilken annan löfskog höjer sig, och deröfver en sträcka af berg. Äfven här röjes en vik af sjön vid sidan af parken, lifligt brytande sin klarhet mot dess skuggor. År 1832 inropades det stolta Gunnebo med statyer, orangerier, fontäner och allt, på Hallska konkursauktionen, af slagtaremästaren John Carlsson från Göteborg för 6786 rdr banko. Denne, som till detta pris kunde tillhandla sig ett slott i miniatyr, oaktadt en mängd af Göteborgs rikaste affärsmän voro närvarande, köpte det bloti på spekulation och säges, ordast genom försäljningen af koppartaket derå, ha tagit in hela köpeskillingen och mera till. För öfrigt berötvades villan nu allt, som kunde flyttas från stället: marmorstatyer, fontäner, sfinxer, balustrader, orangerier, möbler och konstsaker, allt realiserades, allt med undantag af några få stolar och soffor samt de vackra statyerna i stora salongen: Årstiderna, hvilka ega stort konstvärde, ej minst derföre, att de äro alldeles unika. Hautoch basrelieferna äfvensom de rika träsniderierna läto sig lyckligtvis ej heller bortflytta, men i öfrigt skonade spekulationen nåfinnas på Oscarshal invid Kristiania. År 1838 sålde hr Carlsson stället till grossh. John Barclay härstädes för 25,000 rdr och vid arfskifte efter denne år 1864 öfvertogs det af hans måg grossh. James Gibson för en köpeskilling af 50,000 rdr. Slutligen inköptes Gunnebo sistl. år af apotekaren J. G. Cavalli för 60,000 rdr, och det är denne sistnämnde som har förtjensten af att det täcka stället nu presenterar sig i en gestalt, som aflockar den besökande det ena ofrivilliga utropet af beundran efter det andra. Villans yttre och inre ha under senaste året undergått en fullständig restauration, basreliefer och boiserier framstå i all sin ursprungliga skönhet, golfven, parketterade golf af prima qvalitet, ha befriats från den tjocka oljefärg, hvarmed de i åratal varit öfversmetade, salonger, sängkammare, förmak, matsal och kabinett äro möblerade och dekorerade i fullkomlig stil med det hela, trädgård och park putsade, blomsteroch löfrika som i Linnerhielms dagar och utsigterna — ja, dem måste ni sjelf beundra, de låta sig ej beskrifva med penna och bläck! Till konstnärlig rådgifvare vid rostaureringen har hr Cavalli haft arkitekten 7. o. Gegerfelt, måleriarbetet är verkställdt af hr C. J. Ahlin härstädes, möblering och tapetsering anordnad af hr C. J. Lönnborg från Stockholm. De gamla marmorgrapperna och bordskifvorna m. m. äro visserligen borta, men ni inner istället möbler skurna af Nerpin, taflor at Gust. Rydberg m. fl., dyrbara, äkta franska bronzer, ett bord med en ovanligt kostbar äkifva af porfyr o. s. v. Eutrån, vestibulen och stora salongen med sitt i oskadadt skick pibehållna tak, sina fyra statyer och präktiga pasreliefer göra isynnerhet ett anslående inryck. Men det dyrbaraste af allt är dock de hänyckande taflor, som naturen här på sina ställen ipprullar. Endast för deras skull bör ni ej örsumma en utfart till Gunnebo, om ni under mötet möjligen råkar i villrådighet om — hvarmed ni skall roa era gäster! Handelsunderrättelser. Stockholm d. 18 Juli. Vid en under senaste ygnen oftast temligen stormig väderlek har såväl nder den förflutna natten som isynnerhet under lopet af Söndagen regn i öfverflöd fallit j våra träl. — — — MD mA kt FF RK mm KK